När DN ber statsminister Magdalena Andersson att rita sin vision så ritar hon en svensk flagga och säger att hon vill att ”Sverige ska bli mer som Sverige”. 
Vad det betyder?

Ja, enligt Andersson betyder det tydligen en blandning av traditionell socialdemokratisk utjämningspolitik kombinerat med hårdare tag. Bättre för alla utom de som missköter sig, de ska låsa in, straffas eller utvisas. 

Magdalena Anderssons tal om Sverige ligger i tiden. Få har väl undgått ministrarnas knappnålar med den svenska flaggan på alla otaliga presskonferenser de senaste två åren eller de stora flaggorna bakom Stefan Löfven när han, på amerikanskt manér, höll “tal till nationen”.

Frågan är varför det är så viktigt att lyfta fram nationen och ”det svenska”. Jag tror det finns flera orsaker. En är att locka SD-väljare. En annan är att inte stöta sig med någon genom att vädja till något vagt gemensamt. Att säga att ”Sverige ska bli mer som Sverige” är ungefär som att säga att ”Det var bättre förr”. Ett påstående som många, rent intuitivt, håller med om. Det finns väl knappast någon åsikt som är så typiskt svensk som att anse att det går utför med landet. Det är genom att ständigt tala om detta som SD, och på senare tid även M och KD, har lyckats locka väljare. 

Om talet om det svenska är det ena sättet som S har närmat sig högern så är talet om hårdare straff och en mer restriktiv migrationspolitik det andra. Även om Andersson också pratar om preventiva åtgärder så är det knappast där deras fokus ligger nu. Som DN konstaterar får man inte upp en enda träff om man söker på ”rehabilitering” på S hemsida, medan ”straff” däremot ger 155 träffar. 

Också detta ligger i tiden. Jag tänker på kommentarerna till en artikel om en familj som bott länge i Sverige och som jobbat och betalat skatt men som nu ska utvisas. Nästan alla som kommenterade var upprörda över att familjen skulle utvisas, men den absolut vanligaste kommentaren var ungefär ”Varför ska de som gör rätt för sig utvisas medan buset får stanna?”. Som om det vore så enkelt. Som om det inte inte kan finnas dödshot i hemlandet mot den som begår brott i Sverige. Som att brottslingar inte också har mänskliga rättigheter. Just det tycks dock bli allt mer impopulärt och svårt för många att acceptera. Kanske var det Reinfeldt-åren som formade idén om att det bara finns två sorters människor – de som arbetar och gör rätt för sig och ”dom andra”, oavsett är det knappt någon som ifrågasätter det tankesättet i dag. Samtidigt som jag skriver detta ser jag också nyheten att regeringen vill göra det lättare att utvisa utlänningar som har begått brott. 

När man talar om att ”Sverige ska bli mer som Sverige” säger man samtidigt att det finns element som inte passar in i det svenska samhället. Magdalena Andersson går inte så långt som till att säga att invandrare inte passar in här, eller att de som inte är födda i Sverige aldrig kan bli svenskar – och det tror jag inte heller att hon tycker – men den som vill läsa in det kan förstås göra det. 

Hon hade kunnat välja andra ord. Hon hade kunnat säga att Sverige ska bli mer jämlikt eller mer rättvist, men hon valde att fokusera på det svenska och rita en svensk flagga och jag tror att det säger något. 

Magdalena Andersson säger i samma intervju att hon kan tänka sig att samarbeta med alla partier utom ett – Sverigedemokraterna. Frågan är hur länge till som det spelar någon roll när deras retorik blir allt mer densamma.