Är kärnkraft och naturgas klimatmässigt hållbart? Svar kommer från EU – men kanske inte före jul, enligt industrikommissionären Thierry Breton.
Striden om hur energikällorna ska klassas i EU:s så kallade gröna taxonomi väcker gräl både mellan och inom en lång rad EU-länder, inklusive Sverige.
Ett förslag från EU-kommissionen har väntats till på onsdag, den 22 december. Franske ledamoten Breton flaggar dock för att det dröjer ett tag till.
– Vi behöver tio dagar eller två veckor till för ytterligare konsultationer. Jag hoppas att vi i mitten av januari kan lägga fram vårt förslag, sade Breton i en intervju med tyska tidningen Die Welt i helgen.
EU-kommissionens chefstalesman Eric Mamer står dock på sig om kommissionens tidigare löften om att besked väntar senast på nyårsafton.
– Vår position är att vi tänker kicka igång processen med ett förslag om taxonomin före årsskiftet, säger Mamer på sin dagliga pressbriefing i Bryssel på måndagen.
Strid i EU-nämnd
Kampen om taxonomin bidrog till att EU-ländernas stats- och regeringschefer i torsdags inte kunde enas om ett gemensamt uttalande om energiläget vid sitt toppmöte i Bryssel. Länder som Tjeckien och Polen trycker hårt för att klassificera kärnkraften som hållbar, medan framför allt Österrike och Luxemburg lika envist håller emot.
I Sverige har diskussionen skapat ilskna miner i EU-nämnden där M, KD, L och SD vid upprepade tillfällen krävt att regeringen ska kalla kärnkraften för hållbar.
Kritik från Polen
Inom EU har energidiskussionen blivit allt hetare under året, i takt med kraftigt stigande priser. Det spiller även över på diskussionerna om allehanda åtgärder mot klimatförändringarna.
På ett ministermöte i Bryssel på måndagen fick flera av EU-kommissionens förslag från i somras skarp kritik från Polen. Inte minst handlar om tanken på att utvidga handeln med utsläppsrätter (ETS) till vägtransporter och byggsektorn.
– Det här dysfunktionella systemet får inte överföras till andra sektorer. Omöjligt att acceptera, säger Polens klimatminister Anna Moskwa.
EU-kommissionen säger sig vara ”öppen för alternativ”, men anser samtidigt att ETS-systemet är ”ett av de bästa verktygen vi har”.
– Det bästa medlet mot de höga energipriserna är att minska vårt beroende av fossila bränslen, betonar viceordförande Frans Timmermans i Bryssel.
Fakta: Kärnkraft i EU
Av EU:s 27 medlemsländer har 13 egna kärnkraftverk. Här är antalet reaktorer och hur många terawattimmar (TWh) som produceras:
Frankrike: 58 reaktorer, 382,4 TWh
Tyskland: 6 reaktorer, 76 TWh (tre ska läggas ned 2021, tre stycken 2022)
Sverige: 7 reaktorer, 64,4 TWh
Spanien: 7 reaktorer, 55,9 TWh
Belgien: 7 reaktorer, 41,4 TWh (ska läggas ned till 2025)
Tjeckien: 6 reaktorer, 28,6 TWh
Finland: 4 reaktorer, 22,9 TWh
Bulgarien: 2 reaktorer, 15,9 TWh
Ungern: 4 reaktorer, 15,4 TWh
Slovakien: 4 reaktorer, 14,3 TWh
Rumänien: 2 reaktorer, 10,4 TWh
Slovenien: 1 reaktor, 5,5 TWh (ägs gemensamt med Kroatien)
Nederländerna: 1 reaktor, 3,7 TWh
Fotnot: Nya reaktorer håller på att byggas i Frankrike och Finland (en var) samt Slovakien (två stycken). Planer på ny eller utökad kärnkraft finns även i Nederländerna, Polen, Litauen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien.
Källor: FN:s atomenergiorgan (IAEA), World Nuclear Association (WNA).