Radar

Julefrid i kärnkraftsstrid?

Kärnkraftverket i Tihange i Belgien.

Är kärnkraft och naturgas klimatmässigt hållbart? Svar kommer från EU – men kanske inte före jul, enligt industrikommissionären Thierry Breton.

Striden om hur energikällorna ska klassas i EU:s så kallade gröna taxonomi väcker gräl både mellan och inom en lång rad EU-länder, inklusive Sverige.

Ett förslag från EU-kommissionen har väntats till på onsdag, den 22 december. Franske ledamoten Breton flaggar dock för att det dröjer ett tag till.

– Vi behöver tio dagar eller två veckor till för ytterligare konsultationer. Jag hoppas att vi i mitten av januari kan lägga fram vårt förslag, sade Breton i en intervju med tyska tidningen Die Welt i helgen.

EU-kommissionens chefstalesman Eric Mamer står dock på sig om kommissionens tidigare löften om att besked väntar senast på nyårsafton.

– Vår position är att vi tänker kicka igång processen med ett förslag om taxonomin före årsskiftet, säger Mamer på sin dagliga pressbriefing i Bryssel på måndagen.

Strid i EU-nämnd

Kampen om taxonomin bidrog till att EU-ländernas stats- och regeringschefer i torsdags inte kunde enas om ett gemensamt uttalande om energiläget vid sitt toppmöte i Bryssel. Länder som Tjeckien och Polen trycker hårt för att klassificera kärnkraften som hållbar, medan framför allt Österrike och Luxemburg lika envist håller emot.

I Sverige har diskussionen skapat ilskna miner i EU-nämnden där M, KD, L och SD vid upprepade tillfällen krävt att regeringen ska kalla kärnkraften för hållbar.

Kritik från Polen

Inom EU har energidiskussionen blivit allt hetare under året, i takt med kraftigt stigande priser. Det spiller även över på diskussionerna om allehanda åtgärder mot klimatförändringarna.

På ett ministermöte i Bryssel på måndagen fick flera av EU-kommissionens förslag från i somras skarp kritik från Polen. Inte minst handlar om tanken på att utvidga handeln med utsläppsrätter (ETS) till vägtransporter och byggsektorn.

– Det här dysfunktionella systemet får inte överföras till andra sektorer. Omöjligt att acceptera, säger Polens klimatminister Anna Moskwa.

EU-kommissionen säger sig vara ”öppen för alternativ”, men anser samtidigt att ETS-systemet är ”ett av de bästa verktygen vi har”.

– Det bästa medlet mot de höga energipriserna är att minska vårt beroende av fossila bränslen, betonar viceordförande Frans Timmermans i Bryssel.

Fakta: Kärnkraft i EU

Av EU:s 27 medlemsländer har 13 egna kärnkraftverk. Här är antalet reaktorer och hur många terawattimmar (TWh) som produceras:
Frankrike: 58 reaktorer, 382,4 TWh
Tyskland: 6 reaktorer, 76 TWh (tre ska läggas ned 2021, tre stycken 2022)
Sverige: 7 reaktorer, 64,4 TWh
Spanien: 7 reaktorer, 55,9 TWh
Belgien: 7 reaktorer, 41,4 TWh (ska läggas ned till 2025)
Tjeckien: 6 reaktorer, 28,6 TWh
Finland: 4 reaktorer, 22,9 TWh
Bulgarien: 2 reaktorer, 15,9 TWh
Ungern: 4 reaktorer, 15,4 TWh
Slovakien: 4 reaktorer, 14,3 TWh
Rumänien: 2 reaktorer, 10,4 TWh
Slovenien: 1 reaktor, 5,5 TWh (ägs gemensamt med Kroatien)
Nederländerna: 1 reaktor, 3,7 TWh
Fotnot: Nya reaktorer håller på att byggas i Frankrike och Finland (en var) samt Slovakien (två stycken). Planer på ny eller utökad kärnkraft finns även i Nederländerna, Polen, Litauen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien.
Källor: FN:s atomenergiorgan (IAEA), World Nuclear Association (WNA).

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.