– Snart får ansvariga frågor från en yngre generation spelare om varför vi reser på ett sätt som påverkar klimatet. Unga idag ser att det är självklart att göra andra val.

Det är Johan Englunds syn på hur fotbollen måste ta tag i hållbarhetsfrågorna. Han är ordförande för organisationen kring fotbollsligan Ettan, med 32 lag och föreningar från Luleå till Österlen.

I fråga om hållbarhetsarbete har Ettan varit bland de offensiva, och med 33 400 medlemmar och 22 700 aktiva spelare är man många. Förra veckan släppte organisationen sin tredje årliga hållbarhetsrapport.

– Vi i Ettan går i täten när vi tagit fram ett sätt att mäta ligans klimatavtryck. Den enklaste aktiviteten är att sätta igång diskussionen och sätta upp det på agendan, då börjar folk tänka till. Precis som en förening har en filosofi kring idrotten kan man ha det i klimat- och miljöfrågorna. Men det har inte alla föreningar i dag.

Transporter påverkar mest

Fem hållbarhetsområden prioriteras och föreningarna inspireras att tänka kring till exempel resor, konstgräs och träningskläder. Resor till träningar och matcher har stor klimatpåverkan, sett till hela föreningarnas verksamhet, med både barn, ungdom och elitlag.

– Vi kan uppmuntra att man samåker och reser miljösmart till träningen. För elitlagen i södra halvan av landet [söder om Norrköping-Vänersborg] flyger man aldrig till bortamatcher, utan kan ta en buss som kör på miljöeffektivt bränsle.

Men det är omöjligt för lagen i Luleå eller Piteå som möter lag från Karlstad och Örebro.

– Resor med tåg kan vara kostnadsdrivande, eftersom det kan kräva hotellövernattning istället och många spelare spelar ideellt.

Publikens resor är inte ett problem i Ettan.
– Vi har ett publiksnitt på 400 personer. Publiken har ofta cykelavstånd till hemmaarenan och reser väldigt sällan till bortamatcherna, säger Johan Englund.

Plast på planen

Konstgräsplaner är ett annat prioriterat område, eftersom de gummikulor som är underlaget räknas som mikroplast. Där gäller det att inte sprida materialet utanför planerna.

– Vi har haft stor hjälp av kommunerna, som nästan alltid är den som äger arenan. Fångstsystem och dagvattensystem har utvecklats mycket så att de fångar granulat och man behöver anpassa snöröjningen, så att plasten inte sprids via den.

Ser ni om andra är på väg att ta efter er?

– På lite olika sätt. På Svenska fotbollförbundet har man arbetat utifrån samhällsnytta och integration. Väldigt lite utifrån miljöperspektivet, men nu har man utsett en hållbarhetsansvarig.

På Svenska fotbollförbundet centralt, vars 3 000 föreningar engagerar över en miljon personer, har man tidigare i år skrivit sin första övergripande hållbarhetsrapport. Där lyfter man sociala frågor, miljöfrågor, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption som viktiga.

Caroline Waldheim är tillförordnad chef för hållbarhet och samhälle, och hon instämmer i att Ettan, tillsammans Djurgården, gått före. Förbundet är sena med att ta upp frågan, men inom kort har man en tydlig plan framåt och tar upp frågor i ett bredare perspektiv:

– När det gäller föreningarna så ser det såklart väldigt olika ut i våra drygt 2 800 föreningar som är olika stora med olika mycket resurser, säger hon.

En policy kring miljöarbetet finns också där man konstaterar att ”nu gäller det att ta ett ökat ansvar för energin och miljön.” Inte minst för att dagens fotbollsintresserade unga ställer högre krav. El-, vatten- och uppvärmningsfrågor finns med liksom återvinning, underhåll och transporter.
  
Vilka frågor kommer Ettan att lyfta framöver?

– Efter transporter har materialval stor betydelse, säger Johan Englund.

– I stora klubbar, med tusentals barn och unga, spelar det roll vilken leverantör man har av träningskläder till exempel. Vi har gjort en genomgång av vilka företag som arbetar bäst med återvinning och har lyft hållbarhetsaspekten för föreningarna. Kan man återvinna matchtröjor när barnen växer? Materialproducenterna skulle kunna bli mycket bättre på att lyfta sitt hållbarhetsarbete.