– Snart får ansvariga frågor från en yngre generation spelare om varför vi reser på ett sätt som påverkar klimatet. Unga idag ser att det är självklart att göra andra val.

Det är Johan Englunds syn på hur fotbollen måste ta tag i hållbarhetsfrågorna. Han är ordförande för organisationen kring fotbollsligan Ettan, med 32 lag och föreningar från Luleå till Österlen.

I fråga om hållbarhetsarbete har Ettan varit bland de offensiva, och med 33 400 medlemmar och 22 700 aktiva spelare är man många. Förra veckan släppte organisationen sin tredje årliga hållbarhetsrapport.

– Vi i Ettan går i täten när vi tagit fram ett sätt att mäta ligans klimatavtryck. Den enklaste aktiviteten är att sätta igång diskussionen och sätta upp det på agendan, då börjar folk tänka till. Precis som en förening har en filosofi kring idrotten kan man ha det i klimat- och miljöfrågorna. Men det har inte alla föreningar i dag.

Transporter påverkar mest

Fem hållbarhetsområden prioriteras och föreningarna inspireras att tänka kring till exempel resor, konstgräs och träningskläder. Resor till träningar och matcher har stor klimatpåverkan, sett till hela föreningarnas verksamhet, med både barn, ungdom och elitlag.

– Vi kan uppmuntra att man samåker och reser miljösmart till träningen. För elitlagen i södra halvan av landet [söder om Norrköping-Vänersborg] flyger man aldrig till bortamatcher, utan kan ta en buss som kör på miljöeffektivt bränsle.

Men det är omöjligt för lagen i Luleå eller Piteå som möter lag från Karlstad och Örebro.

– Resor med tåg kan vara kostnadsdrivande, eftersom det kan kräva hotellövernattning istället och många spelare spelar ideellt.

Publikens resor är inte ett problem i Ettan.
– Vi har ett publiksnitt på 400 personer. Publiken har ofta cykelavstånd till hemmaarenan och reser väldigt sällan till bortamatcherna, säger Johan Englund.

Plast på planen

Konstgräsplaner är ett annat prioriterat område, eftersom de gummikulor som är underlaget räknas som mikroplast. Där gäller det att inte sprida materialet utanför planerna.

– Vi har haft stor hjälp av kommunerna, som nästan alltid är den som äger arenan. Fångstsystem och dagvattensystem har utvecklats mycket så att de fångar granulat och man behöver anpassa snöröjningen, så att plasten inte sprids via den.

Ser ni om andra är på väg att ta efter er?

– På lite olika sätt. På Svenska fotbollförbundet har man arbetat utifrån samhällsnytta och integration. Väldigt lite utifrån miljöperspektivet, men nu har man utsett en hållbarhetsansvarig.

På Svenska fotbollförbundet centralt, vars 3 000 föreningar engagerar över en miljon personer, har man tidigare i år skrivit sin första övergripande hållbarhetsrapport. Där lyfter man sociala frågor, miljöfrågor, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption som viktiga.

Caroline Waldheim är tillförordnad chef för hållbarhet och samhälle, och hon instämmer i att Ettan, tillsammans Djurgården, gått före. Förbundet är sena med att ta upp frågan, men inom kort har man en tydlig plan framåt och tar upp frågor i ett bredare perspektiv:

– När det gäller föreningarna så ser det såklart väldigt olika ut i våra drygt 2 800 föreningar som är olika stora med olika mycket resurser, säger hon.

En policy kring miljöarbetet finns också där man konstaterar att ”nu gäller det att ta ett ökat ansvar för energin och miljön.” Inte minst för att dagens fotbollsintresserade unga ställer högre krav. El-, vatten- och uppvärmningsfrågor finns med liksom återvinning, underhåll och transporter.
  
Vilka frågor kommer Ettan att lyfta framöver?

– Efter transporter har materialval stor betydelse, säger Johan Englund.

– I stora klubbar, med tusentals barn och unga, spelar det roll vilken leverantör man har av träningskläder till exempel. Vi har gjort en genomgång av vilka företag som arbetar bäst med återvinning och har lyft hållbarhetsaspekten för föreningarna. Kan man återvinna matchtröjor när barnen växer? Materialproducenterna skulle kunna bli mycket bättre på att lyfta sitt hållbarhetsarbete.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet. 

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.