Det är en ovanligt varm höstdag i slutet av september. Bladen på träden har börjat skifta i gult, men ännu växer och frodas många grönsaker. Vårt första stopp på safarin är i Kviberg i östra Göteborg. Här möter guiden Jonathan Naraine upp en odlingsintresserad skara på runt 10 personer. Tillsammans kommer vi under dagen att besöka tre stadsodlingar i Göteborg som kommit till i ett samarbete mellan Grow Here – en matchmaking-site som Jonathan har varit med och startat för personer som vill hitta mark att odla på (se sidoartikel) – och det kommunala fastighetsbolaget Higab.

Stallbackens kollektivodling

Från spårvagnshållplatsen följer vi folkströmmen som rör sig mot den populära Kvibergs marknad, men strax innan marknaden viker vi av mot höger och stannar till vid ett rött hus med odlingar framför. Här, en liten bit från Kvibergs gamla regementesområde, ligger Stallbackens kollektivodling. Byggnaden intill har en gång varit ett hästsjukhus men står just nu tom och håller på att renoveras. Odlingen kom till för tre år sedan när Grow Here och Higab tillsammans försökte hitta outnyttjade ytor i staden där man skulle kunna börja odla. Det var från början tänkt att odlingen skulle ligga lite längre upp, mot de gamla militärbyggnaderna, men eftersom det området är kulturskyddat bestämde man sig för att placera odlingen lite längre bort.

– Och sen blev vi förälskade i den här platsen, säger Jonathan Naraine, som även själv har en liten odling i området.

I dag är odlingen uppdelad i två delar, på den ena sidan har Stallbackens kollektivodling odlingsbäddar och på de andra sidan huserar Kvibergs odlarförening som har 11 stycken odlingslådor. I Stallbackens kollektivodling ingår i dag 13 personer som odlar tillsammans. Några har odlat mycket tidigare, medan andra är nybörjare. Olof Söderén har varit med sedan starten och berättar att de från början var inne på att odla mer kommersiellt och sälja till restauranger. Men under coronapandemin blev det svårare att sälja och nu odlar de mest för sig själva.

I bäddarna odlar de i dag ett trettiotal grödor; mangold, squash, jordgubbar, vitlök, snittblommor och mycket mer. Några som testar att odla här för första gången i år är paret Abi Gunasekaran och Deepan Chakravaothi som båda kommer från Indien. Abi har bott i Sverige i sju år medan Deepan flyttade hit förra året, ingen av dem har odlat så mycket tidigare men båda har föräldrar som är jordbrukare i Indien.

– Men odlingsklimatet här är förstås väldigt annorlunda jämfört med Indien, säger Abi och ler.

Ytterligare en odlare på platsen är Johan Nilsson Hansen som genom sin flickvän fick höra talas om att det skulle börja odlas på den här platsen.

– Det är väldigt tacksamt att ha med sig personer som har odlat tidigare och som kan komma med tips och råd, säger Johan Nilsson Hansen, som innan mest bara odlat på balkongen men kände sig sugen på att göra någonting i större skala.

Såväl Abi och Deepan som Johan hittade kollektivodlingen genom Grow Here-plattformen när man annonserade att man sökte medlemmar hösten 2020. Odlingen på Stallbacken drivs nu helt gemensamt vilket innebär att de hjälps åt med att rensa, vattna och skörda. De innebär också att var och en inte behöver vara på odlingen mer än en-två gånger i veckan, de försöker dock oftast att ses tillsammans på söndagar och ha gemensamma odlingsdagar.

Slaktarens trädgård

Bara någon kilometer från odlingen i Kviberg ligger Slaktarens trädgård. På en asfaltsplätt som tidigare varit avlastningsplats för lastbilar i det gamla slakthusområdet huserar nu en 300 kvm stor stadsodling. Här möts vi av Rebecca Hallqvist och Emma Odehed som odlar här för tredje året i rad, tillsammans med fem andra personer. Solrosor, bönor, tomater och mycket annat skjuter i höjden från odlingslådorna.

– Det är fantastiskt att det kan komma upp så mycket ur lådor som står på asfalt, konstaterar Rebecca Hallqvist.

Om den förra odlingen drog åt det mer lantliga hållet så kan man här verkligen snacka om urban odling. Slaktarens trädgård ligger bara ett stenkast från det nybyggda Gamlestadens resecentrum där mängder av personer passerar varje dag. Detta var en av anledningarna till att Grow Here och Higab valde just den här platsen, men också för att det finns många andra spännande verksamheter i området så som bryggerier och restauranger.

Liksom odlarna i Kviberg odlar även Rebecca och Emma på fritiden, vid sidan av sina vanliga jobb. På torsdagar har de öppet för självplock och då kan vem som helst komma dit och köpa grönsaker.

– Vi pratade först om vi skulle sälja till restauranger och Reko-ringar men kom fram till att det är det här sättet som passar oss bäst. Det spar mycket tid när vi inte behöver skölja och kyla grödorna, säger Rebecca Hallqvist. Hon berättar även att det är många som kommer förbi som bara vill sitta ner och prata en stund och som är nyfikna på hur det fungerar.

Många som odlar i odlingslådor på kommersiell basis väljer att rikta in sig på några få grödor som ger hög avkastning, odlarna i slakthusområdet har dock valt att odla många olika saker.

– Vi tycker det blir mycket roligare om man odlar mer varierat. Vi gör inte någon vinst på det här, men det går jämnt ut i alla fall och vi är alla väldigt dedikerade att få det att funka så bra som möjligt, säger Rebecca Hallqvist.

Musikens växthus

Efter stoppet i Slakthusområdet kastar vi oss på spårvagnen och beger oss till Majorna och det sista stoppet på odlingssafarin. I de pittoreska kvarteren nedanför Stigbergstorget, alldeles intill Musikens hus hittar vi ännu en stadsodling som döpts till Musikens växthus. Precis som de andra odlingarna drivs även denna gemensamt av odlarna, men här finns inga ambitioner att sälja grönsakerna utan här odlar man bara för sina egna behov.

– Vi tycker det är viktigt att det också känns som en social plats där man kan hänga, säger Anna-Karin Johansson som visar upp odlingen.

Genom en Messengergrupp håller odlarna kontakt med varandra och gör upp om vilka som ska åka dit och vattna till exempel. På vintern har de ett möte och bestämmer vad de ska odla nästa år, något som både baseras på önskemål men också på vilka fröer de har sparat sedan föregående år och på växtföljden.

– En fördel med det här sättet att odla på är dels att man får det sociala och kan lära sig av varandra, men också att man kan spendera olika mycket tid på odlingen beroende på hur ens livssituation ser ut, säger Jonathan Naraine.

Man kan kanske föreställa sig att det ska uppstå en del konflikter när många ska odla tillsammans och har olika mycket tid att lägga, men Anna-Karin Johansson säger att hon bara har haft positiva upplevelser och det är också den känsla jag får när jag pratar med de andra odlarna.

Efter en lång dag är många trötta men också inspirerade av alla odlingsprojekt som tycks poppa upp ur jorden, eller kanske snarare asfalten, lite överallt i staden.

Läs även: ”Visionen är en stadsodling i varje kvarter”