”Abort är en väsentlig del av hälsovården”
Så resonerar den doktor i San Antonio som nyligen utförde ingreppet – och därmed bröt mot Texas nya stränga abortlag.
Nu stäms han i domstol.
Det var i söndags som läkaren Alan Braid publicerade en debattartikel i tidningen The Washington Post. I den berättar han att han utfört en tidig abort på en kvinna, men att ingreppet gjordes senare än vad den nya lagen tillåter – det vill säga efter vecka sex i graviditeten.
”Jag var helt införstådd med att det kunde bli juridiska följder men jag ville försäkra mig om att Texas inte kommer undan prövning av denna uppenbart grundlagsvidriga lag”, skriver Braid.
Vill testa lagen
Han fick som han önskade. Två jurister, en i Arkansas och en i Illinois, har lämnat in stämningar mot honom, rapporterar public servicekanalen NPR.
Båda säger att syftet är att just testa lagen i domstol. Den ena advokaten, Felipe Gomez i Chicago, hävdar att Republikanerna som styr i Texas talar med dubbla tungor.
– Om Republikanerna tycker att ingen ska få säga till en att ta en (covidvaccin-)spruta, då bör ingen få säga till kvinnor vad de ska göra med sina kroppar, säger han till NPR.
Den nya lagen trädde i kraft den 1 september. Den innebär i princip ett förbud mot alla aborter efter sjätte graviditetsveckan, en tidpunkt då många kvinnor inte ens vet om att de är gravida. Lagen ger också privatpersoner möjlighet att anmäla och stämma utförare av aborter.
Flera processer
Abortförespråkare i USA är oroliga över att lagen ska undergräva rätten till fri abort som fastslogs i fallet Roe mot Wade i Högsta domstolen för snart 50 år sedan.
Högsta domstolen, som nu har konservativ majoritet, valde vid månadsskiftet att inte agera på en nödhemställan om att stoppa Texaslagen. En rad juridiska processer pågår dock. Justitiedepartementet har stämt Texas och president Joe Biden har sagt att han tänker göra allt för att utmana abortlagen och skydda abortklinikerna.
Bakgrund: Abort i USA
Det finns flera vägledande beslut som reglerar rätten till abort i USA. Mest känt är det som kallas för ”Roe mot Wade” från 1973. Det slår fast kvinnors rätt till abort med hänvisning till det 14:e tillägget i USA:s konstitution som handlar om den grundlagsskyddade rätten till privatliv. Enligt ”Roe mot Wade” är abort tillåtet fram till att fostret visar livsduglighet, vilket då, 1973, beskrevs som mellan vecka 24 och 28. Aborter efter vecka 21 är dock mycket ovanligt.
Efter ”Roe mot Wade” har aborträtten bekräftats genom flera utslag i Högsta domstolen. 1992 förklarades flera delstaters försök att införa abortförbud som grundlagsvidriga.
Delstatslagar spelar dock stor roll för huruvida det är möjligt att göra abort. Flera konservativa delstatsstyren har satt upp så strikta regler för abortkliniker att många har tvingats stänga. Man har också satt gränser för hur sent i graviditeten en abort får genomföras. Georgia och Missouri – och nu senast Texas – har exempelvis infört så kallade hjärtslagslagar som begränsar abort till de första sex veckorna av graviditeten. I Texas tillåts privatpersoner nu stämma alla som misstänks ha hjälpt en kvinna att göra abort – läkare och sjuksköterskor men även taxichaufförer och andra.
Abortfrågan diskuteras intensivt bland politiker. De som motsätter sig ingreppet är ofta konservativa republikaner, inte sällan djupt religiösa, medan demokrater ofta försvarar aborträtten.
