Radar

Läkare utmanar Texas hårda abortlag

Aktivister, som förespråkar rätten till fri abort, demonstrerar i Edinburg i Texas.

”Abort är en väsentlig del av hälsovården”

Så resonerar den doktor i San Antonio som nyligen utförde ingreppet – och därmed bröt mot Texas nya stränga abortlag.

Nu stäms han i domstol.

Det var i söndags som läkaren Alan Braid publicerade en debattartikel i tidningen The Washington Post. I den berättar han att han utfört en tidig abort på en kvinna, men att ingreppet gjordes senare än vad den nya lagen tillåter – det vill säga efter vecka sex i graviditeten.

”Jag var helt införstådd med att det kunde bli juridiska följder men jag ville försäkra mig om att Texas inte kommer undan prövning av denna uppenbart grundlagsvidriga lag”, skriver Braid.

Vill testa lagen

Han fick som han önskade. Två jurister, en i Arkansas och en i Illinois, har lämnat in stämningar mot honom, rapporterar public servicekanalen NPR.

Båda säger att syftet är att just testa lagen i domstol. Den ena advokaten, Felipe Gomez i Chicago, hävdar att Republikanerna som styr i Texas talar med dubbla tungor.

– Om Republikanerna tycker att ingen ska få säga till en att ta en (covidvaccin-)spruta, då bör ingen få säga till kvinnor vad de ska göra med sina kroppar, säger han till NPR.

Den nya lagen trädde i kraft den 1 september. Den innebär i princip ett förbud mot alla aborter efter sjätte graviditetsveckan, en tidpunkt då många kvinnor inte ens vet om att de är gravida. Lagen ger också privatpersoner möjlighet att anmäla och stämma utförare av aborter.

Flera processer

Abortförespråkare i USA är oroliga över att lagen ska undergräva rätten till fri abort som fastslogs i fallet Roe mot Wade i Högsta domstolen för snart 50 år sedan.

Högsta domstolen, som nu har konservativ majoritet, valde vid månadsskiftet att inte agera på en nödhemställan om att stoppa Texaslagen. En rad juridiska processer pågår dock. Justitiedepartementet har stämt Texas och president Joe Biden har sagt att han tänker göra allt för att utmana abortlagen och skydda abortklinikerna.

Bakgrund: Abort i USA

Det finns flera vägledande beslut som reglerar rätten till abort i USA. Mest känt är det som kallas för ”Roe mot Wade” från 1973. Det slår fast kvinnors rätt till abort med hänvisning till det 14:e tillägget i USA:s konstitution som handlar om den grundlagsskyddade rätten till privatliv. Enligt ”Roe mot Wade” är abort tillåtet fram till att fostret visar livsduglighet, vilket då, 1973, beskrevs som mellan vecka 24 och 28. Aborter efter vecka 21 är dock mycket ovanligt.
Efter ”Roe mot Wade” har aborträtten bekräftats genom flera utslag i Högsta domstolen. 1992 förklarades flera delstaters försök att införa abortförbud som grundlagsvidriga.
Delstatslagar spelar dock stor roll för huruvida det är möjligt att göra abort. Flera konservativa delstatsstyren har satt upp så strikta regler för abortkliniker att många har tvingats stänga. Man har också satt gränser för hur sent i graviditeten en abort får genomföras. Georgia och Missouri – och nu senast Texas – har exempelvis infört så kallade hjärtslagslagar som begränsar abort till de första sex veckorna av graviditeten. I Texas tillåts privatpersoner nu stämma alla som misstänks ha hjälpt en kvinna att göra abort – läkare och sjuksköterskor men även taxichaufförer och andra.
Abortfrågan diskuteras intensivt bland politiker. De som motsätter sig ingreppet är ofta konservativa republikaner, inte sällan djupt religiösa, medan demokrater ofta försvarar aborträtten.

Radar

Giftfria, hållbara och billiga – framtidens solceller kan bestå av trä

Kraftlignin kommer direkt från trämassa och kan användas för att skapa stabila solceller, detta tack vare dess förmåga att skapa många vätebindningar som blir som ett lim.

Traditionella solceller är energikrävande att tillverka och kan leda till utsläpp av giftiga kemikalier. Nu har forskare vid Linköpings universitet och KTH skapat en solcell tillverkad av kraftlignin – en restprodukt från papperstillverkning.

Energin från solens strålar står i dag för endast omkring två procent av jordens energibehov. Vad som krävs är miljövänliga och billiga solceller. 

Nu har forskare från Linköpings universitet och KTH lyckats skapa en solcell delvis tillverkad av kraftlignin, en relativt obehandlad restprodukt från papperstillverkning. Lignin finns i cellväggarna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, det är vad som ger styrka till växten. 

Forskarnas långsiktiga mål är en solcell helt av trämaterial.

– Vi vill bygga effektiva, pålitliga, billiga och miljövänliga solceller. Med den här studien kan vi visa att det är möjligt och ett första steg mot att byta ut material som idag är baserade på olja mot träbaserade alternativ, säger Mats Fahlman, professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Lignin som behandlats kraftigt med olika kemikalier har tidigare använts i försök med solceller. I jämförelse med dem är solcellen av kraftlignin stabilare, enligt forskarna.

I jämförelse med traditionella solceller finns för- och nackdelar med ligninbaserade varianter, berättar Mats Fahlman.

– Organiska solceller kommer aldrig vara bäst när det gäller effektivitet. Men fördelen är att de är ogiftiga, hållbara och billiga. Kan de ligga på 15–20 procents effektivitet räcker det gott och väl för de flesta tillämpningar, säger han.

Radar

”Klimaträddaren” koldioxidinfånging är åratal bort i Sverige

De flesta projekt i Sverige handlar åtminstone delvis om så kallad bio-CCS, där man suger upp koldioxid som bildats av förnybara ämnen.

Tekniken är hajpad och behövs för att fixa klimatmålen. I dag finns 40 anläggningar i världen som suger upp koldioxid innan röken lämnar skorstenen. Men i Sverige dröjer det flera år innan första anläggningen är på plats.

Det är en av de stora snackisarna under klimatmötet COP28 i Dubai. Tekniken som av vissa beskrivs som en klimaträddare – medan andra ser den som ett sätt för oljejättar att i oförminskad takt fortsätta med klimatskadliga fossila bränslen.

I Sverige beskrivs CCS som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Men det går trögt med tekniken, som går ut på att avskilja koldioxid från utsläppen, transportera bort den och pumpa ned den i underjorden.

En genomgång som TT gjort bland de projekt som kommit längst visar att ingen ännu formellt har fattat ett investeringsbeslut om att faktiskt gå vidare med planerna. En anledning är den stora ekonomiska osäkerheten.

Regeringen har avsatt 36 miljarder kronor för 2026–2046. Tanken är en omvänd auktion där företag tävlar om att erbjuda störst koldioxidupptag till lägst pris. Men processen har fastnat hos EU-kommissionen och hur lång tid den tar vet ingen. Klart är att auktionerna försenats till minst nästa år.

– Alla går och väntar på ett godkännande från EU, säger Julia Ahlroth, chef för strategi och omvärldsrelationer på Växjö Energi.

Bolaget planerar att sätta in koldioxidavskiljning på Sandviksverket, som årligen ska fånga in 200 000 ton koldioxid. Projektet är redan försenat, och är i gång tidigast 2028.

Var hamnar koldioxiden?

Ett annat problem är var koldioxiden som avskiljs ska ta vägen. Koldioxiden måste transporteras med båt, tåg, lastbil eller i pipeline, antagligen med slutstation i Norge eller Danmark. De lösningarna finns inte i dag och transportsektorn behöver veta att den kommer att ha någon koldioxid att avskilja. Samtidigt vill ingen satsa på CCS om ingen kan transportera bort koldioxiden.

– Utmaningen är att ingenting är på plats. Vem vågar börja med ett investeringsbeslut så att de andra kan gå efter? säger Ahlroth.

Stockholm Exergi med sitt biokraftvärmeverk i Hjorthagen är antagligen längst fram i landet med planerna på sin bio-CCS-anläggning. Men även här har projektet försenats, från 2026 till tidigast 2027.

Innan bolaget vågar lägga ett investeringsbeslut väntar man in regelverket kring den omvända auktionen, säger Fabian Levihn, forskningschef och docent i industriell ekonomi vid KTH.

– Sverige hamnar efter. Vi låg bland de första, det är bara att konstatera att Danmark redan hunnit genomföra någon typ av upphandling av stöd för negativa utsläpp.

Jätteprojekt hotat

Inte heller stora utsläppare av koldioxid har satt ned foten kring CCS i Sverige. Heidelberg Materials cementfabrik i Slite på Gotland har planer på en sådan som i ett slag skulle kapa Sveriges utsläpp med 4 procent, 1,8 miljoner ton årligen.

Men för att jättesatsningen på 10 miljarder kronor ska sjösättas behöver företaget snabba tillståndsprocesser och även nya elkablar till Gotland i god tid innan anläggningen är i bruk 2030.

– För att vi inte ska bli omsprungna måste man omedelbart ta ett mycket tydligare statligt grepp om den här strukturomvandlingen, säger vice vd Karin Comstedt Webb

I dag är Svenska kraftnäts prognos för de nya elkablarna 2031. För sent, anser Heidelberg.

– Då går investeringen kanske till något annat land, säger Comstedt Webb.