Främmande arter är växter och djur som tagits från sin naturliga miljö och spridits till andra delar av världen av oss människor. Det finns harmlösa främmande arter som tagits från andra delar av världen till Sverige, till exempel potatis, så finns det invasiva främmande arter som brer ut sig och ställer till problem i ekosystemet, till exempel blomsterlupin. Det är alltså de invasiva främmande arterna som bland annat Naturvårdsverket och Artdatabasen slår ett slag för.

– Det är viktigt att folk rapporterar in, så vi till att börja med vet vart de invasiva arterna finns, säger Mora Aronsson, biolog på Artdatabanken.

Vems ansvar? 

EU har en lista över invasiva arter som måste hanteras enligt lag. Den som har en EU-listad invasiv art på sin mark är enligt EU-lagstiftning skyldig att bekämpa den. Oavsett om det är en kommun, privatperson eller annan instans som äger marken. 

Bekämpningen av invasiva arter som inte står med på den listan bygger dock på frivilliga åtaganden, det berättar Ulf Larsson, handläggare kring frågor om invasiva främmande arter på Naturvårdsverket. 

Blomsterlupin, parkslide och spansk skogssnigel är exempel på invasiva arter som inte finns med i EU:s lista. Oavsett om en invasiv art är EU-listad eller ej, uppmanar Ulf Larsson att man tar bort dem. 

När man tar bort en invasiv art är det viktigt att man gör det på ett säkert sätt, förklarar Ulf Larsson. Det är viktigt att man transporterar avfallet, vad gäller växter, i väl förslutna kassar till en återvinningscentral.

– Ett tips är att kolla innan med återvinningscentralen vart man kan slänga avfallet, det kan antingen vara i brännbart eller i en annan hänvisad plats, säger Ulf Larsson, som understryker att man inte får ta bort invasiva arter på någon annans mark utan tillåtelse.

Hot mot den biologiska mångfalden

Utbredningen av invasiva arter hotar den biologiska mångfalden och kan i värsta fall slå ut vissa arter. Mora Aronsson ger blomsterlupin som ett exempel på en invasiv art som skulle kunna slå ut både växtarter och pollinatörer.

– När blomsterlupiner tar över vissa områden blommar de bara under en kort tid, en effekt som antagligen inte skulle utrota en pollinatör, men få dem att minska i mängd samt ge andra effekter på pollinationen, säger Mora Aronsson.

Värmen triggar

I takt med ett varmare klimat och en längre varm säsong ökar de invasiva arterna. Det kan man främst se vad gäller växter, som i ett varmare klimat har en större möjlighet att sprida sig.

– Vi har sett att många arter förskjutits norrut de senaste decennierna, växter som tidigare inte hann sätta frön hinner göra det idag, säger Mora Aronsson.

Syrenbusken, som ursprungligen kommer från Asien, är ett tydligt exempel på hur värmen orsakar bredare spridning av invasiva arter. På 1990-talet frösådde sig syrenen knappt i Skåne, nu frösår den åtminstone upp till Mälardalen, berättar Mora Aronsson.

Säsongen för invasiva djurarter blir också längre och möjligheterna att föröka sig större. Svartmunnad smörbult är en fisk som ursprungligen kommer från Svarta havet, den har etablerat sig i Östersjön och sprider sig norrut.

–  Svartmunnad smörbult är beroende av att det blir lite varmare vatten för att den ska sprida sig vidare, säger Mora Aronsson.

Svensk lagstiftning

I dagsläget är det bara de arter som listas av EU som man enligt lag är tvungen att hantera, men Mora Aronsson berättar att en nationell lista med invasiva växter snart kommer gå under svensk lagstiftning, vilket betyder att fler invasiva arter kommer behöva hanteras enligt lag.

– Vi hoppas att listan ska vara på plats redan under nästa år, säger Mora Aronsson.

Privatpersoners iakttagelser är viktiga i arbetet mot invasiva växter, Ulf Larsson och Mora Aronsson understryker vikten av att rapportera in när man hittar invasiva arter, via kommuners egna rapportsystem eller på invasivaarter.nu