Främmande arter är växter och djur som tagits från sin naturliga miljö och spridits till andra delar av världen av oss människor. Det finns harmlösa främmande arter som tagits från andra delar av världen till Sverige, till exempel potatis, så finns det invasiva främmande arter som brer ut sig och ställer till problem i ekosystemet, till exempel blomsterlupin. Det är alltså de invasiva främmande arterna som bland annat Naturvårdsverket och Artdatabasen slår ett slag för.

– Det är viktigt att folk rapporterar in, så vi till att börja med vet vart de invasiva arterna finns, säger Mora Aronsson, biolog på Artdatabanken.

Vems ansvar? 

EU har en lista över invasiva arter som måste hanteras enligt lag. Den som har en EU-listad invasiv art på sin mark är enligt EU-lagstiftning skyldig att bekämpa den. Oavsett om det är en kommun, privatperson eller annan instans som äger marken. 

Bekämpningen av invasiva arter som inte står med på den listan bygger dock på frivilliga åtaganden, det berättar Ulf Larsson, handläggare kring frågor om invasiva främmande arter på Naturvårdsverket. 

Blomsterlupin, parkslide och spansk skogssnigel är exempel på invasiva arter som inte finns med i EU:s lista. Oavsett om en invasiv art är EU-listad eller ej, uppmanar Ulf Larsson att man tar bort dem. 

När man tar bort en invasiv art är det viktigt att man gör det på ett säkert sätt, förklarar Ulf Larsson. Det är viktigt att man transporterar avfallet, vad gäller växter, i väl förslutna kassar till en återvinningscentral.

– Ett tips är att kolla innan med återvinningscentralen vart man kan slänga avfallet, det kan antingen vara i brännbart eller i en annan hänvisad plats, säger Ulf Larsson, som understryker att man inte får ta bort invasiva arter på någon annans mark utan tillåtelse.

Hot mot den biologiska mångfalden

Utbredningen av invasiva arter hotar den biologiska mångfalden och kan i värsta fall slå ut vissa arter. Mora Aronsson ger blomsterlupin som ett exempel på en invasiv art som skulle kunna slå ut både växtarter och pollinatörer.

– När blomsterlupiner tar över vissa områden blommar de bara under en kort tid, en effekt som antagligen inte skulle utrota en pollinatör, men få dem att minska i mängd samt ge andra effekter på pollinationen, säger Mora Aronsson.

Värmen triggar

I takt med ett varmare klimat och en längre varm säsong ökar de invasiva arterna. Det kan man främst se vad gäller växter, som i ett varmare klimat har en större möjlighet att sprida sig.

– Vi har sett att många arter förskjutits norrut de senaste decennierna, växter som tidigare inte hann sätta frön hinner göra det idag, säger Mora Aronsson.

Syrenbusken, som ursprungligen kommer från Asien, är ett tydligt exempel på hur värmen orsakar bredare spridning av invasiva arter. På 1990-talet frösådde sig syrenen knappt i Skåne, nu frösår den åtminstone upp till Mälardalen, berättar Mora Aronsson.

Säsongen för invasiva djurarter blir också längre och möjligheterna att föröka sig större. Svartmunnad smörbult är en fisk som ursprungligen kommer från Svarta havet, den har etablerat sig i Östersjön och sprider sig norrut.

–  Svartmunnad smörbult är beroende av att det blir lite varmare vatten för att den ska sprida sig vidare, säger Mora Aronsson.

Svensk lagstiftning

I dagsläget är det bara de arter som listas av EU som man enligt lag är tvungen att hantera, men Mora Aronsson berättar att en nationell lista med invasiva växter snart kommer gå under svensk lagstiftning, vilket betyder att fler invasiva arter kommer behöva hanteras enligt lag.

– Vi hoppas att listan ska vara på plats redan under nästa år, säger Mora Aronsson.

Privatpersoners iakttagelser är viktiga i arbetet mot invasiva växter, Ulf Larsson och Mora Aronsson understryker vikten av att rapportera in när man hittar invasiva arter, via kommuners egna rapportsystem eller på invasivaarter.nu

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.