Tidigare i veckan presenterade Sverigedemokraterna en följdmotion med anledning av regeringens proposition om ny migrationspolitik. Precis som alla andra partier kallar SD sina förslag för ”restriktiva och långsiktigt hållbara”, men det finns inget långsiktigt hållbart med dem alls, de är bara extremt restriktiva, motbjudande och strider mot såväl EU-rätten som FN:s mänskliga rättigheter. De hade i princip kunnat nöja sig med att skriva: “Vi vill inte ha några flyktingar i Sverige. De som har kommit hit ska utvisas, helst igår, och helst även om de har hunnit bli svenska medborgare.” För det är i stora drag vad de 73 punkterna går ut på. 

Det kanske allra största ingreppet i asylrätten är att de vill avskaffa permanenta uppehållstillstånd helt och hållet. Regeringen vill som bekant göra tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel, men om SD fick bestämma så skulle det inte bara bli svårt utan helt omöjligt för en flykting att få ett permanent tillstånd att stanna i Sverige. För att hitta stöd för det här har de gått så långt tillbaka som till 1927 och hänvisar till en lag då som sa att ”uppehållstillstånd skall avse en viss tid”. 1954 kom dock en ny lag där man för första gången införde uppehållstillstånd utan tidsbegränsning. 1976 beslutades sedan att permanenta uppehållstillstånd ska vara den normala tillståndsformen och detta har sedan gällt fram tills regeringen införde den tillfälliga lagen (som nu är på väg att bli permanent) 2016. Anledningen till detta är enkel: All forskning visar att integrationen fungerar bäst om människor har en trygghet och kan börja bygga ett liv, istället för att tvingas leva med rädslan att eventuellt bli utvisad om något år. 

Man kan börja fundera över vilka andra lagar och normer som gällde 1927 som SD vill ha tillbaka. Är det att homosexualitet ska vara brottsligt? Är det att abort ska förbjudas? Eller är det att vi ska börja med skallmätningar och tvångssteriliseringar igen?

Det här är, tack och lov, inget förslag som kommer få något genomslag i riksdagen och det vet SD. Men det är inte heller därför de lägger det, det är för att positionera sig, att visa för sina väljare att hur långt regeringen och de borgerliga partierna än går så kommer vi alltid att gå längre. Hittills har den strategin funkat ganska bra. Men det är också den här politiken de kommer kämpa för om de får vara med och bilda underlag till nästa regering. Jag tror inte att den här politiken kommer bli verklighet efter nästa val. Men om utvecklingen fortsätter som den har gjort de senaste åren så kanske i valet efter, eller valet efter det.

Det är därför vi måste protestera mot det här i dag. I morgon kan det mycket väl vara försent.