Det finns en dramatisk princip som kallas för “Tjechovs gevär” efter den ryske dramatikern Anton Tjechov. Tjechov beskrev principen så här i ett brev: ”Avlägsna allt som inte är relevant för berättelsen. Om du i första kapitlet säger att det hänger ett gevär på väggen, då måste det absolut avfyras i andra eller tredje kapitlet. Om det inte ska avfyras borde det inte hänga där.”
Principen handlar om hur man lägger upp en berättelse, men man skulle också kunna läsa den mer bokstavligt. Vapen är till för att användas, om det finns ett vapen så kommer det förr eller senare med stor sannolikhet att avfyras.

Nyligen kom nyheten om att Storbritannien vill kunna öka sin kärnvapenarsenal från 180 stridsspetsar som de har i dag till 260. Det är en ökning med 43 procent och går helt emot deras mål sedan 30 år tillbaka som har varit att minska antalet kärnvapen. Dessutom vill de sänka tröskeln för att kunna använda kärnvapnen, tidigare har de bara kunnat göra det mot andra länder som har kärnvapen men nu vill de att de även ska kunna användas mot stater som använder ”nya teknologier” som anses vara ett hot. Vilka dessa teknologier är är inte specificerat och det skulle alltså kunna tolkas som lite allt möjligt.

Storbritannien är ju dock inte den enda kärnvapenmakten i världen. Trots att det har gått trettio år sedan kalla kriget tog slut så innehas fortfarande ungefär 90 procent av världens kärnvapen av de två supermakterna USA och Ryssland. Båda länderna har förvisso minskat antalet stridsspetsar betydligt de senaste decennierna, men precis som Storbritannien flaggade USA för några år sedan att de skulle kunna komma att använda kärnvapnen mot nya teknologier, exempelvis som svar på cyberattacker.

I Sverige har vi tack och lov inga kärnvapen (även om det var nära att vi utvecklade ett eget program på 70-talet), men vi är ändå en del av den globala kapprustningen. Under åren 2021–2025 kommer 79 miljarder kronor att satsas på försvaret. Det innebär att anslagen i försvarsbudgeten kommer ha ökat med 85 procent mellan år 2014 och 2025. Både den svenska och den brittiska upprustningen hänger säkerligen ihop med att man att upplever sig se ett ökat hot i världen, framför allt från Ryssland.

När vi människor blir rädda tar vi gärna till vapen, det märks inte bara i den nationella politiken utan också på individnivå. Nyligen kunde vi läsa om ytterligare två masskjutningar i USA, men det är långt ifrån de enda. Bara under de senaste fem åren har 217 personer skjutits ihjäl av galningar som tagit till vapen i USA. Med det facitet framstår det som en obegriplig gåta att vapenlagarna inte har skärpts för länge sedan, men man ska inte glömma att det finns en extremt stark vapenlobby i USA och en djupt rotad tanke om att vapen är bästa försvar. Under pandemin har allt fler valt att beväpna sig, förmodligen på grund av att de är rädda. Enligt Washington Post såldes hela 23 miljoner vapen i USA under förra året och 2 miljoner bara under januari i år.  

Precis som att antalet vapen i USA ökar risken för masskjutningar så ökar också antalet kärnvapenstridspetsar och massiva försvarssatsningar risken för storskaliga krig. Men det finns andra vägar att gå. Costa Rica har till exempel inte haft någon vanlig armé på över 70 år. Till skillnad från många andra länder utan något eget försvar står de inte heller under beskydd av någon stor försvarsallians. Trots det har de klarat sig undan krig. De är visserligen inte helt utan beväpnade styrkor eftersom civilgardet ska fungera både som polisväsende och militär styrka. Men enligt journalisten Jan Hinderson, som har bott och arbetat i Costa Rica, är det ”extremt lite uniformsfolk jämfört med grannländerna”. Fortfarande satsas en del pengar på landets säkerhet, men en stor del av det som tidigare var militära utgifter går numera också till utbildning och kultur. De har även en högre levnadsstandard än andra centralamerikanska stater och, som en följd av att de inte har någon militär, har de till skillnad från många av sina grannländer inte skakats av några militärkupper.

De som framhåller att vi borde skära ner på militären blir ofta kallade för naiva och verklighetsfrånvända. Men vad som verkligen är naivt är att tro att vi ska kunna fortsätta med den här globala kapprustningen utan att det förr eller senare kommer få konsekvenser. Mer vapen är inte någon garant för fred, det är den motor som gör att krigen och våldet kan fortsätta. Vapen är till för att användas, tro inget annat.