I dag importeras över 80 procent av det biodrivmedel som används inom transportsektorn. Eftersom den till stor del är baserad på ohållbart producerad palmolja, lyfts det ofta fram att produktionen av biodrivmedel ska tillgodoses med bättre spårbara, inhemska råvaror.

Enligt Riksdagens klimatpolitiska ramverk ska Sverige minska utsläppen från transporterna, exklusive flyget, inom landet med 70 procent till 2030.

Huvudinstrumentet för att kunna nå det målet är den så kallade reduktionsplikten. Det innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel. På så sätt ökar även behovet av biobränsle.

Inte hållbart att ta allt från skogen

Enligt Klimatriksdagens rapport Biodrivmedel en god tanke är det uttag av skogsråvara som krävs för att biodrivmedel ska ersätta fossila drivmedel till 2030 inte hållbart volymmässigt.

– Konsekvensen blir att Sverige tvingas importera stora mängder biodrivmedel för att den valda strategin med reduktionsplikt ska fungera, säger rapportförfattaren Lars Schütt, ledamot i Klimatriksdagens Transportutskott i ett pressmeddelande.

Rapporten gör även kalkyler som inkluderar de utsläpp som sker på grund av avverkning, omvandling av biomassa till drivmedel samt själva förbränningen av biodrivmedel, och jämför detta med hur mycket en fossildriven bil släpper ut under samma period.

Biodrivmedel: "dold klimatbov"

Slutsatsen är att koldioxidutsläppen från tillverkning och förbränning av biodrivmedel baserat på skogsrester blir högre än de som fossila drivmedel orsakar under en tioårsperiod.

– Detta gör att biodrivmedlen riskerar att bli en dold klimatbov. Regeringen bör istället lägga resurserna på att snabba på elektrifieringen av personbilsflottan, förbjuda försäljning av nya personbilar med förbränningsmotor från 2025, men främst minska behovet av personbilstrafik, säger Jonas Bane, ordförande i Klimatriksdagen.