I dag importeras över 80 procent av det biodrivmedel som används inom transportsektorn. Eftersom den till stor del är baserad på ohållbart producerad palmolja, lyfts det ofta fram att produktionen av biodrivmedel ska tillgodoses med bättre spårbara, inhemska råvaror.

Enligt Riksdagens klimatpolitiska ramverk ska Sverige minska utsläppen från transporterna, exklusive flyget, inom landet med 70 procent till 2030.

Huvudinstrumentet för att kunna nå det målet är den så kallade reduktionsplikten. Det innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel. På så sätt ökar även behovet av biobränsle.

Inte hållbart att ta allt från skogen

Enligt Klimatriksdagens rapport Biodrivmedel en god tanke är det uttag av skogsråvara som krävs för att biodrivmedel ska ersätta fossila drivmedel till 2030 inte hållbart volymmässigt.

– Konsekvensen blir att Sverige tvingas importera stora mängder biodrivmedel för att den valda strategin med reduktionsplikt ska fungera, säger rapportförfattaren Lars Schütt, ledamot i Klimatriksdagens Transportutskott i ett pressmeddelande.

Rapporten gör även kalkyler som inkluderar de utsläpp som sker på grund av avverkning, omvandling av biomassa till drivmedel samt själva förbränningen av biodrivmedel, och jämför detta med hur mycket en fossildriven bil släpper ut under samma period.

Biodrivmedel: "dold klimatbov"

Slutsatsen är att koldioxidutsläppen från tillverkning och förbränning av biodrivmedel baserat på skogsrester blir högre än de som fossila drivmedel orsakar under en tioårsperiod.

– Detta gör att biodrivmedlen riskerar att bli en dold klimatbov. Regeringen bör istället lägga resurserna på att snabba på elektrifieringen av personbilsflottan, förbjuda försäljning av nya personbilar med förbränningsmotor från 2025, men främst minska behovet av personbilstrafik, säger Jonas Bane, ordförande i Klimatriksdagen.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.