Monsantos ogräsmedel i hetluften igen efter forskningsfiffel

Många produkter som är importerade till Sverige bär spår av bekämpningsmedlet glyfosat. Det kan finnas i öl, frukostflingor och grönsaker, men har i flera decennier marknadsförts som harmlöst för människor. Bakom antagandet att ogräsmedlet är ofarligt finns en studie från år 2000 som länge har ifrågasatts och kritiserats inom forskarvärlden. Bland annat finns flera frågetecken kring om ogräsmedlet Roundup, som använder glyfosat, är cancerframkallande eller inte. Trots detta har studien legat till grund till att godkänna glyfosat hos myndigheter i USA och i ett flertal länder runt om i världen. Den har även citerats över 800 gånger i andra forskarpublikationer.

Bland annat visar en ny analys i Environmental science & policy på vilket genomslag Roundup-studien har haft genom att vara bland de 0,1 procent mest citerade artiklarna om glyfosat någonsin.

Tidskriften Regulatory toxicology and pharmacology, där studien först publicerades, har nu efter en egen utredning dragit tillbaka artikeln. Chefredaktören skriver att det finns skäl att misstänka att artikeln till stora delar spökskrevs av Monsanto-anställda. Uttalandena om graden av cancerframkallande baserades dessutom på studier gjorda av Monsanto och att forskarna bakom studien troligtvis har mottagit pengar från storbolaget.

Att studien nu dras tillbaka välkomnas av många inom forskarvärlden.

– Det blir en enorm snedvridning i den information som ligger till grund för bedömningar när det som ser ut som oberoende akademisk forskning egentligen är påverkad av industrin. Monsanto skulle inte ha gjort så här om de inte trodde att det kunde ha en effekt för dem, exempelvis genom att påverka den offentliga debatten, säger säger Axel Mie, forskare i miljövetenskap vid Stockholms universitet, till DN.

Godkänd i EU

Samma studie var en tung faktor när Monsanto sökte ett godkännande av glyfosat i EU 2013. Bara ett par år senare klassade världshälsoorganisationens WHO:s cancerorgan IARC glyfosat som ”troligen cancerframkallande”.

Debatten har fortsatt att rasa mellan de olika lägren. På ena sidan står oberoende akademiska forskare och WHO. På den andra står kemijättarna och, anmärkningsvärt nog, flera statliga tillsynsmyndigheter som amerikanska EPA och den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA (European food safety authority).

I den senaste peer-review-rapporten från juli 2023 konstaterade EFSA att myndigheten inte identifierade några ”kritiska områden av oro” vad gäller glyfosats risker för människors eller djurs hälsa, eller för miljön vid de användningsområden som utvärderades.

Även Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) har kommit fram till att glyfosat varken är cancerframkallande eller påverkar arvsmassan eller fertiliteten hos människor.

Svälter växter

Varför kan glyfosat vara farligt för människor? Glyfosat fungerar genom att blockera ett specifikt enzym (EPSPS) i den så kallade shikimatvägen, en metabolisk process som växter använder för att tillverka livsnödvändiga aminosyror. Utan dessa aminosyror svälter växten ihjäl.

Argumentet från Monsanto och andra kemikalieföretag för att glyfosat är säkert är att människor och djur saknar shikimatvägen. Vi får våra aminosyror via kosten, vilket då gör att glyfosat inte kan påverka oss.

Men nyare forskning har slagit hål på denna förenklade bild. För det första är vi inte ensamma i våra kroppar. Vår tarmflora som består av miljarder bakterier som är avgörande för vårt immunförsvar använder sig av just shikimatvägen. Forskning visar att glyfosat fungerar som ett antibiotikum mot dessa goda bakterier. När balansen i tarmen rubbas (dysbios) öppnas dörren för en rad kroniska sjukdomar, från inflammationer till neurologiska störningar.

Dessutom visar moderna studier att glyfosatbaserade medel (som Roundup) är betydligt giftigare än ren glyfosat. De tillsatsämnen som hjälper giftet att tränga in i växterna gör det också lättare för kemikalien att tränga in i djurceller, där den kan orsaka oxidativ stress och skada DNA. Det här är mekanismer som är direkt kopplade till ökade cancerrisker.

Förutom människor kan även glyfosat påverka markens mikrobiom. När svampar och bakterier i jorden dör, minskar jordens bördighet och förmåga att binda kol. Vi ser också effekter på vattenlevande organismer. Groddjur, som har mycket genomsläpplig hud, är extremt känsliga för Roundup. Studier har visat missbildningar och reproduktionsstörningar hos grodor vid halter som är vanliga i jordbrukslandskap.

Det finns även indikationer på att glyfosat kan vara hormonstörande. Detta innebär att även extremt små doser, långt under de officiella gränsvärdena, kan störa hormonsystemet och påverka fosterutveckling och fertilitet.

Monsanto hävdar ofarligt

Storföretaget Bayer, som äger Monsanto, avfärdar kritiken och hävdar att glyfosat har klarat flera olika myndigheters tester och det visar att det inte är farligt för människor. I ett uttalande menar Bayer att den nu borttagna studien fortfarande stämmer, samt att företaget Monsanto inte har spökskrivit den.

”Konsensus bland ledande regulatoriska myndigheter runt om i världen är att glyfosat är säkert att använda och är inte cancerframkallande”, skriver Bayer.

Glyfosat är i dag godkänt inom EU fram till slutet av 2033. Det kan komma att ändras ju fler vetenskapliga studier som genomförs. Bland annat testas nu de långsiktiga effekterna av låga doser i det globala projektet ”Global Glyphosate Study” som utförs av Ramazzini-institutet.