56 procent av kommunerna i Sverige har en luftkvalité så dålig att den kan skada människors hälsa, visar en analys som Hjärt-Lungfonden låtit göra utifrån SMHI:s nationella modellering av luftkvalitet.
Sverige hör till de länder i Europa med allra renast luft, och under de senaste två decennierna har stadsluften blivit allt renare. Trots det beräknas 6 700 svenskar dö i förtid varje år på grund av förorenad luft. Barn är extra känsliga, eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade.
– Det har med andra ord livsavgörande betydelse för folkhälsan att minska luftföroreningarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden i ett uttalande.
EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska införas i svensk lag senast 2026 och anger lägsta godtagbara nivåer för att skydda människors hälsa och miljön. Den nya analysen som Hjärt-Lungfonden låtit göra visar att 56 procent av Sveriges kommuner har alltför mycket av de tre vanligaste luftföroreningarna. Det rör sig om stora respektive små partiklar samt kvävedioxid. Mest hälsoskadligt är små partiklar som har sitt ursprung i vedeldning, industri och transporter.
Föroreningar väntas minska – och öka
Att andas in partiklar ökar risken att drabbas av hjärt-kärl och luftvägssjukdomar, liksom cancer, diabetes och demens.
De små partiklarna väntas minska framöver, medan större partiklar som kommer i första hand från vägslitage förväntas öka i takt med att fordonen blir fler.
– Exponeringen är högst för människor som vistas och bor i centrala delar av de större städerna och generellt högre i södra Sverige, säger Malin Gustafsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Hälsoeffekterna av förhöjda halter av kvävedioxid och partiklar beräknas kosta samhället 168 miljarder svenska kronor varje år.
Skydda förskolor
När EU:s nya luftdirektiv nu ska bli svensk lag bör Sverige tydligt stärka skyddet för barn och andra känsliga grupper i den svenska lagstiftningen, menar Ågot Watne, forskare i luftmiljö vid IVL. Hon har i sin forskning visat att förkolors placering är avgörande för hur mycket skadliga luftföroreningar förskolebarnen utsätts för. Skyddande gårdar och avstånd till trafik och andra föroreningskällor är avgörande.
– Det går att skapa bättre miljö för barnen, men då krävs det både att vi arbetar för att sänka halterna av luftföroreningar samtidigt som vi prioriterar bättre placering av förskolor och skolor i städerna, säger Ågot Watne.
Kväveoxider och partiklar
Kväveoxider (NOx) bildas vid förbränning i höga temperaturer. Utsläppen i Sverige kommer främst från inrikes transporter och industrin.
Kväveoxider påverkar andningsorganen, främst hos känsliga personer med till exempel astma. De bidrar också till övergödning och försurning.
Utsläppen av kväveoxider har mer än halverats sedan 1990, främst eftersom utsläppen av inrikes transporter har minskat med 74 procent under tidsperioden.
Av alla stadsluftens föroreningar är partiklar den grupp som är starkast kopplade till negativa effekter på hälsan. Exponering ökar risken att drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar, liksom demensutveckling, cancer och diabetes.
Två vanliga benämningar på partiklar är PM10 (mindre än 10 mikrometer i diameter, även kallade grövre partiklar) och PM2,5 (mindre än 2,5 mikrometer i diameter, även kallad fina partiklar).
De grövre partiklarna uppstår av bland annat slitage av vägbanor och dubbdäck, medan de finare uppstår i olika förbrännings- och industriprocesser.
Källa: Naturvårdsverket och Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet