Radar

Bättre luft har räddat tusentals liv

Närbild på dubbdäck på en röd bil, i bakgrunden en stadsgata.

Under de senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre – något som räddat flera tusen liv, enligt forskarna bakom en ny studie från Göteborgs universitet.

Forskarna har studerat nivåerna av luftföroreningar i sex svenska städer, Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Uppsala och Umeå, där över hälften av landets invånare bor.

Utsläppen som har studerats är fina och grövre partiklar och kväveoxider, som har sitt ursprung i bland annat trafik, industrier och vedeldning. De fina partiklarna har sedan år 2000 minskat med 56 procent, de grövre med 23 procent och kväveoxider med 33 procent – med stora hälsoeffekter som följd.

– Vi uppskattar att nästan 3000 förtida dödsfall undvikits per år mellan åren 2000 och 2018 i de sex städer som modellerats i vår studie. Ännu fler dödsfall kan undvikas genom fortsatt arbete för ytterligare förbättra luftkvaliteten, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitetet, som är studiens försteförfattare i ett pressmeddelande.

Mest exponering i Malmö

Samtidigt är många svenskar fortfarande är utsatta för luftföroreningshalter över de gränsvärden som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar.

I de studerade städerna gäller det 65 procent av invånarna. Skillnaderna mellan olika geografiska områden är stora, enligt studien. Mest exponerade för luftföroreningar är människor bosatta i Malmö.

Resultaten från den nya studien kommer att användas för att studera vilken roll luftföroreningar har för kroniska sjukdomar som hjärtkärlsjuksom och njursvikt.

Kväveoxider och partiklar


Kväveoxider (NOx) bildas vid förbränning i höga temperaturer. Utsläppen i Sverige kommer främst från inrikes transporter (40 procent) och industrin (23 procent).

Kväveoxider påverkar andningsorganen, främst hos känsliga personer med till exempel astma. De bidrar också till övergödning och försurning.

Utsläppen av kväveoxider har mer än halverats sedan 1990, främst eftersom utsläppen av inrikes transporter har minskat med 74 procent under tidsperioden.

Av alla stadsluftens föroreningar är partklar den grupp som är starkast kopplade till negativa effekter på hälsan. Exponering ökar risken att drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar, liksom demensutveckling, cancer och diabetes.

Två vanliga benämningar på partiklar är PM10 (mindre än 10 mikrometer i diameter, även kallade grövre partiklar) och PM2,5 (mindre än 2,5 mikrometer i diameter, även kallad fina partiklar).

De grövre partiklarna uppstår av bland annat slitage av vägbanor och dubbdäck, medan de finare uppstår i olika förbrännings- och industriprocesser.

Källa: Naturvårdsverket och Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet