Älgstammen skulle åtminstone behöva halveras för att uppnå målet om färre betesskador på tallar. Samtidigt kan älgen rödlistas som nära hotad. Flera av målen i älgförvaltningen är svåra eller omöjliga att uppnå, enligt ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Snart börjar älgjakten i mellersta och södra Sverige. I de norra delarna av landet har den redan pågått en månad. Totalt 72 328 älgar får skjutas fram till den 31 januari. Det är omkring 9 000 älgar fler än förra året, eftersom stammen har ökat i antal. Samtidigt har många jägare själva valt att skjuta färre älgar. Framför allt vuxna älgkor sparas, för att stammen ska kunna växa till sig med nya kalvar.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) släppte den 1 oktober en rapport som visar att jägarnas inställning är en orsak till att målen med älgförvaltningen inte kommer att uppnås. Målnivåerna om minskade skogsskador är för ambitiösa, enligt rapporten.
– Våra analyser visar att älgstammen skulle behöva sänkas kraftigt för att nå målen, samtidigt som vi behöver öka mängden foder. Men det är bara enstaka procent av jägarna som vill ha färre älgar än i dag och vi ser redan att jägarna inte uppfyller avskjutningsmålen. Det gör att älgstammen ökar igen, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid SLU, i ett pressmeddelande.
Han kommenterar till Jaktjournalen att stammen skulle behöva halveras eller sänkas med tre fjärdedelar för att uppnå målet om max fem procents betesskador på tallar.
En anpassning av skogsbruket med fokus på blandskog skulle också minska betestrycket, enligt SLU-rapporten.
Färre kalvar
Klimatförändringar är också en orsak till att förvaltningsmålen blir svåra att uppnå. Det varmare och torrare klimatet påverkar reproduktionen negativt.
– Ett mål är att det ska finnas fler och tyngre kalvar än idag, men vi ser i stället färre och lättare kalvar. Det kommer knappast vara möjligt att nå dagens målnivåer för älgreproduktionen, säger Fredrik Widemo i pressmeddelandet.
SLU:s rapport ifrågasätter om flera av målen är relevanta i dag. Naturvårdsverket som ansvarar för viltförvaltning ska nu ta ställning till analysen.
Jägarnas riksförbund (JRF) har länge kritiserat älgförvaltningen och kommenterar till Jakt och jägare att det är dags för allmän jakt.
– Inte nog med att dagens älgförvaltning är dyr och byråkratisk, vi är inte i närheten av att nå de mål som man ville uppnå när man introducerade den 2012. Det torde vara uppenbart för alla att vi har nått vägs ände och att det är dags för en total översyn av förvaltningen. Det logiska steget är att gå mot allmän älgjakt, säger Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på JRF, till tidningen.