Beredskapsodling handlar om att stärka hemberedskapen med egenodlade grönsaker, men också att kunna dela skörden med andra som behöver mat. Valerie Hasler, som skrivit boken ”Beredskapsodling – preppa med egenodlade grönsaker”, tipsar om vilka grödor som är lämpliga, var man kan odla och hur man ska tänka kring förvaring.
För Valerie Hasler började tankarna på beredskapsodling att gro på allvar under den varma sommaren 2018.
– Vid den tiden hade jag en kolonilott på ungefär 100 kvadrat och tävlade lite med mig själv om att kunna odla så mycket som möjligt, för att få ett överskott som jag kunde sälja på reko-ringar, säger hon.
Bland annat odlade hon många snabbväxande grönsaker som mangold, sallad och rädisor.
– Men så började jag fundera: vad skulle jag odla om det blev en riktig kris och jag skulle behöva maxa näringsinnehållet för mig och min familj?
Sex principer
Hon började att läsa på men fann snart att det var ganska ont om lättillgänglig litteratur om att odla som en del av hemberedskapen. Därför bestämde hon sig för att skriva en egen bok. Boken kom ut förra året och numera håller hon även kurser och föreläsningar om beredskapsodling.
Så vad är det man ska tänka på? Enligt Valerie Hasler finns det sex principer som kan vara bra att följa:
- Odla det du gillar och kan lagra.
- Skydda odlingen från skadedjur och angrepp.
- Ta vara på all mat.
- Odla hållbart och oberoende av omvärlden. Försök skapa egna kretslopp så att du inte behöver köpa jord eller konstgödsel.
- Dela med dig av din kunskap så att fler kan bli beredskapsodlare.
- Engagera dig och hjälp till i samhället.
– Det där med att gilla och lagra är väldigt viktigt, att man har en plan för det. Det är ingen mening att man odlar någon grönsak som man vet att man inte äter upp sen eller kan lagra över vintern, säger hon.
Förutom att det är bra ur överlevnadssynpunkt så är en bonus med att odla själv att man får färska och goda grönsaker.
– Det där pulvermoset och pulversopporna som finns i beredskapslådor är inte alls lika goda som när man tillagar från egenodlat.
Lättodlat, produktivt och näringsrikt
När det gäller den fjärde principen, att odla oberoende av omvärlden, handlar det om att man ska vara rustad för ett läge då det kanske råder importstopp och det inte går att köpa jord eller fröer i butikerna.
– Dessutom kanske vi inte har någon el så vi kan inte förodla under lampor och så vidare.
När Valerie Hasler pratar om beredskapsgrödor menar hon grödor som är lättodlade, produktiva och ger en näringsrik skörd. Helst ska de också vara lätta att ta fröer ifrån så att vi inte är beroende av importerade fröer och det är också bra om de går lätt att förvara utan tillgång till kyl eller frys.
Hon räknar upp några grönsaker som innehåller mycket kalorier och som hon tycker är lätta att odla.
– Gråärt, åkerböna och majs har mycket kalorier. Potatisrätter ger också mycket kalorier om man använder stekolja eller smör i matlagningen. Sen brukar jag också tipsa om vintersquash eftersom den är lättodlad och håller sig länge vid rumstemperatur. Och, som en lite specialare, svartrot som inte många odlar och kan tillaga men som faktiskt innehåller lika mycket kalorier som potatis.
Även nötter är en väldigt bra näringskälla, säger Valerie Hasler, särskilt valnötter och hasselnötter.
Många vilda växter innehåller ju viktiga vitaminer, borde vi tänka mer på att plocka dem?
– Absolut, men då bör man dels komma ihåg att vi inte kan vara beroende av dem för andra plockar dem ju också och att de flesta innehåller få kalorier, så vi kommer inte att bli mätta.
Enligt Livsmedelsverket är det vid begränsad tillgång på mat, till en början, viktigast att tillgodose energibehovet. Därefter är det viktigt att säkerställa behovet av protein och vissa näringsämnen som järn, D-vitamin och folat. Under en period på tre månader är risken för allvarliga näringsbrister liten för friska vuxna med god näringsstatus så länge de får tillgång till tillräckligt med mat som ger energi.
2,8 miljoner trädgårdar
De flesta människor har svårt att bli helt självförsörjande genom att odla, och det är inte heller det som är tanken med beredskapsodling, säger Valerie Hasler.
– Däremot har vi ju 2,8 miljoner trädgårdar i Sverige och 51 procent av de vuxna är intresserade av trädgårdsodling. Så det finns en jättepotential att komplettera och stärka vår hemberedskap med det som vi kan odla fram själva.
Hur ska man tänka om man inte har så mycket yta att odla på?
– Jag brukar säga att det viktigaste är att vi rustar oss med kunskap. Om vi har kunskapen och vet hur man odlar potatis på en liten yta så kan jag lättare skala upp om det blir kris, eller gå samman med någon annan, eller hjälpa en bonde som odlar potatis.
Valerie Hasler tipsar också om att man i många kommuner kan få arrendera eller låna mark av kommunen för att starta en tillsammansodling.
En bra sak att göra om man inte har möjlighet att odla själv är att stötta bönderna i närområdet genom att handla lokalt.
– Vi förlitar oss på att de ska producera mat även i kris och då behöver de allt stöd de kan få från oss konsumenter även i fredstid och normala tider.
– Man kan också lära sig att odla på balkongen, det blir ju inte så mycket skörd där, men man kan testa sig fram och lära sig grunderna.
Och om jag inte har plats att förvara det jag skördar, hur ska jag göra då?
– Många grönsaker behöver man inte lagra alls, utan de mår bra av att stå kvar på växtplatsen. Andra behöver man förvara och då är det bra om man tillgång till ett svalt utrymme, till exempel ett garage eller någon kattvind eller källare. Om man använder backar och fyller dem med fuktig sand eller torv så håller sig rotfrukter mycket längre.
För den som har en egen jordkällare så är det en utmärkt lagringsplats, men även om man inte har det så kan man tänka enligt samma princip, menar Valerie Hasler. Till exempel kan man gräva ner en kylbox eller en frigolitlåda i jorden så att det får en isolerande effekt. Att konservera är ytterligare ett alternativ för att få grönsakerna att hålla länge.
– Så man får tänka lite vad man vill odla och vilka grönsaker som lämpar sig bäst för de här olika lagringsalternativen.
