Riksdagen har röstat igenom en lag om statliga subventioner till ny kärnkraft för hundratals miljarder kronor. Men oavsett ny kärnkraft krävs stor utbyggnad av vind- och solenergi för att industrin ska kunna bli fossilfri i tid, visar en ny rapport från Energiforsk.
Ska svensk industri kunna minska sina utsläpp i den takt som krävs för att nå våra klimatmål kommer behovet av fossilfri el att öka stort – innan ny kärnkraft skulle kunna vara på plats.
Under de kommande tio åren kommer nästan all ny elproduktion som byggs att vara landbaserad vindkraft och solel, och 2035 kommer hälften av Sveriges elproduktion att vara väderberoende. Det konstaterar fyra forskargrupper som fått uppdrag att analysera utvecklingen de kommande tio åren på uppdrag av Energiforsk.
– Våra analyser visar att det bara är landbaserad vindkraft och solel som i någon större utsträckning kommer kunna möta en ökad efterfrågan på el från industrin fram till 2035, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk i ett pressmeddelande.
I dag är ungefär en fjärdedel av elen väderberoende, alltså sol och vind. Om andelen fördubblas enligt vad forskarna förutspår kommer Sverige att behöva använda exempelvis batterier och vätgaslager för att kunna balansera systemet över tid, enligt Energiforsk.
Dyrare el
Variationerna i elproduktionen kommer också att göra att elpriserna varierar mer.
– Industrier och hushåll kommer kunna spara pengar genom att flytta sin elförbrukning bort från de timmar då efterfrågan och priset är som högst. Ökad flexibilitet minskar svängningarna av elpriset och bidrar till att elsystemet kan leverera el när och där det behövs, säger Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk.
Forskargrupperna förutspår även att elpriserna kommer att öka, och närma sig Europas nivåer. Det gäller även om ny kärnkraft skulle byggas, enligt rapporten.
Så ska ny kärnkraft finansieras
Enligt den nya lagen som röstades igenom av riksdagen 22 maj ska det statliga stödet omfatta investeringar som motsvarar totalt upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, vilket motsvarar fyra storskaliga reaktorer.
Stödet ges i form av
- Statliga lån för att bygga och provköra reaktorerna, som ska betalas tillbaka när de tagits i drift
- Prisgarantier som försäkrar kraftbolagen om en viss ersättningsnivå för elen. Blir elpriset lägre betalar staten mellanskillnaden. Blir elpriset högre får staten det som överstiger nivån.
I villkoren för stödet finns också en mekanism som reglerar risk- och vinstdelning mellan företaget och staten.
Hur mycket det utbyggnad av ny kärnkraft kan kosta staten är inte siffersatt i den nya lagen. I den utredning som ligger till grund för lagen bedömdes kostnaden för fyra reaktorer bli 400 miljarder kronor varav 300 miljarder skulle vara statens lån. Utredningen sätter dock ett tak på 600 miljarder i lån.
Regeringen och utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraftHur mycket industrins efterfrågan på el kommer att öka är ännu osäkert, men blir den mycket hög kommer priserna att hamna mellan 50 och 75 öre per kilowattimme i hela landet 2035. Det kan jämföras med priserna för 2024 och 2023, som som i snitt var 64 respektive 40 öre per kilowattimme.
– Priserna ser ut att öka i hela landet, och prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige minskar. Dessutom visar både den här och tidigare studier att priserna förväntas variera mer i framtiden än i dag, oavsett om vi bygger ny kärnkraft eller inte, eftersom andelen sol- och vindkraft ökar i Europa, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk.
Artikeln har tillfogats en faktaruta om den nya lagen samt faktauppgiften att den har röstats igenom.
