
Den 24 januari kallas ofta för årets fattigaste dag i väntan på första lönen efter julhelgernas frossande. Nu har flera aktörer inom delningsekonomin utropat dagen till delningsdagen, en dag för att uppmärksamma olika former av att hyra, dela eller låna saker.
Istället för att äga kan man dela prylar. Det menar personerna och organisationerna bakom en debattartikel i ETC som vill lyfta fram delningsekonomin som ett alternativ till slit och släng-tänkandet.
Några av initiativtagarna är Vakansa, Swinga, transportomställningens 2030-sekretariatet, Smarta Kartan, föreningen Klimatkommunerna och flera andra aktörer inom delningsekonomin,
– Den 24:e januari fyller jag år och vet att dagen brukar kallas för årets fattigaste dag. Dagen före löning och som gjorts fattig efter alla räkningar för julklappsköp, jul- och nyårsfirande och ledighet. Vilket unikt bra tillfälle att vända fokuset till hur vi bättre kan dela resurser och på så sätt bli rikare? Dessutom är det både klimatsmart, resurssnålt och bra för plånboken. Därför inrättar vi nu Delningsdagen, säger Robin Rushdi Al-sálehi, grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa, i ett pressmeddelande.
Prylar på hög
I uppropet för en delningsdag vill man fokusera hur man bättre delar på de resurser som finns istället för att de bara samlas i en hög, något som både är ekonomiskt och klimatsmart. Några exempel är att de flesta bilar står stilla 96 procent av tiden, eller att en skruvdragare används bara 15 minuter innan den kasseras eller tappas bort. Genom att dela på kontorslokaler mer effektivt går det att minska kostnaderna, skriver debattförfattarna.
Delningsdagen ska ses som ett startskott för hitta ökade initiativ för delning för privatpersoner, näringsliv och offentlig sektor.
– Klimatnyttan är stor, men det bästa med bildelning är nog ändå enkelheten; man slipper ta ansvar för att besiktiga, skatta, försäkra, serva och byta däck – genom att dela får vi ihop livspusslet, säger Mattias Goldmann, VD för 2030-sekretariatet.
Vill främja delandekultur
Delningsekonomi kan handla om delandekultur, kollaborativ ekonomi eller cirkularitet. Det menar Omställningsverket som också är en av undertecknarna.
”Att dela på grejer är bra på så många olika sätt. Såklart för att det spar resurser, men också för att det skapar band mellan människor. Det är ett bra sätt att samarbeta och bygga förtroendefulla relationer till varandra”, skriver Omställningsverket i sitt Nyhetsbrev.
Delningsdagens aktörer vill även påminna om att delning som metod inte är något nytt när man tänker efter, utan en del av tanken bakom kollektivtrafik, bibliotek, studentkorridorer, hyra av musikinstrument och mycket annat.
– Delningsdagen den 24e januari är en påminnelse till kommuninvånare om att utforska alla delningsmöjligheter som redan finns, och kanske ta initiativ till nya – tillsammans med grannar, vänner eller helt okända människor i sin kommun, säger Filippa Borgström, verksamhetsledare för Klimatkommunerna.
Några av aktörerna bakom Delningsdagen
Robin Rushdi Al-sálehi, grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa.se
Mattias Goldmann, vd, 2030-sekretariatet
Henric Barkman, grundare av dela-prylar-appen Swinga
Filippa Borgström, verksamhetsledare, Klimatkommunerna
Laetitia Cresto, verksamhetsledare, Smarta Kartan
Elin Bergman, vice ordförande, cirkulära affärsnätverket Cradlenet
Hanna Söderqvist, grundare av Bo Tillsammans
Björn Nordin, vd, Svensk Form
Thomas de Ming och Åsa Ringström, ordföranden i Omställningsnätverket
Olga Kordas, programchef, Viable Cities
Gurgin Bakircioglu, grön opinionsbildare
Mats Helander, ordförande, Wellbeing Economy Alliance Sweden
ETC