
Hälsoproblem som huvudvärk, trötthet och sömnsvårigheter kan kopplas till miljön där man bor. Det visar två nya rapporter från folkhälsomyndigheten som tar fasta på hur trafikbuller och bristen på grönområden i närmiljön påverkar människor negativt.
Trafikbullret har ökat och är en av de saker som stör människor mest i deras boendemiljö. Bland annat uppger åtta procent av befolkningen att de minst en gång i veckan får sin sömn störd på grund av trafikbuller. Mellan 2015 och 2023 har antalet personer som upplever en störd sömn ökat, och det är vanligare bland kvinnor och i yngre åldersgrupper.
Det är några av konstateranden som Folkhälsomyndighetens rapport gör och är en del av den kartläggning som myndigheten genomför vart fjärde år för att undersöka hur den fysiska miljön påverkar vår hälsa.
– Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av buller. De kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och försämrad kognitiv utveckling hos barn. Vi behöver planera samhället med mindre trafik och mer grönska, så vi får goda ljudmiljöer och samtidigt friskare luft, säger utredaren Ida Knutsson, i ett pressmeddelande.
Bullret stör sömnen
Bullret gör det svårare att somna, det påverkar sömnens djup och kan få den sovande att vakna. En störd sömn kan leda till trötthet, minskad prestationsförmåga och att man känner sig nedstämd. I värsta fall kan sömnstörningen öka chanserna för att man drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och försämrad kognitiv utveckling hos barn, skriver Folkhälsomyndigheten.
Det är stor skillnad på hur miljön upplevs mellan kommuner i storstäder och de på landsbygden. Rapporten visar att 24 procent av befolkningen bor i ett bullerutsatt läge, vilket innebär att bostaden har fönster som vetter mot en större gata, trafikled, järnväg eller ett industriområde.
Med bullret kommer också ofta en större utsatthet för luftföroreningar. Mellan sex till sju procent upplever att luftkvalitén är ganska eller mycket dålig i större städer och tätorter. För personer med allergi eller astma kan luftföroreningarna upplevas som besvärande för ögon, näsa och näsa. Nästan en femtedel av befolkningen uppger att de lider av återkommande besvär som huvudvärk, trötthet och irriterad näsa minst en gång i veckan på grund av inomhusmiljön i sina bostäder, skolor eller arbetsplatser, rapporterar Folkhälsomyndigheten.
Grönområden
En annan publikation från Folkhälsomyndigheten som också undersöker hälsa och boendemiljö handlar om tillgången på grönområden. Som det ser ut idag är tillgången till och användningen av grönområden ojämnt fördelade. Kvinnor vistas oftare i grönområden än män, medan unga vuxna (18–29 år) vistas allt mer sällan i natur- och parkområden. Dessutom verkar personer födda utanför Europa besöka och vistas mindre än andra i grönområden. Graden av tillgänglighet påverkar hur personer med funktionsnedsättningar utnyttjar grönområden.

Miljöhälsoenkäten 2023
Folkhälsomyndigheten genomför en kartläggning av boendemiljön vart fjärde år.
Sammanlagt skickades enkäten till cirka 236 000 personer i åldrarna 18–84 år, varav cirka 38 procent svarade.
Trafikbuller och annat buller kan medföra flera hälsorisker, såsom sömnstörning, hjärt- och kärlsjukdom och hörselskador samt försämrad inlärning och prestation.
Vissa grupper kan vara särskilt sårbara för buller: personer med hörselnedsättning, äldre personer samt barn och unga.
Trafikbuller är en av de vanligaste miljöexponeringarna och MHE 23 visar att cirka 8 procent störs mycket eller väldigt mycket av buller i bostaden.
En trend är att sömnstörningar på grund av trafikbuller ökade under perioden 2015–2023, särskilt bland kvinnor.
Luftföroreningar kan ha en rad hälsoeffekter. Särskilt marknära ozon, partiklar och kvävedioxid, bidrar till och förvärrar hjärt- och kärlsjukdomar, astma och andra lungsjukdomar.
År 2022 uppskattades 6 700 förtida dödsfall årligen i Sverige vara relaterade till föroreningar i utomhusluften.
Barn, äldre och personer med astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärt- och
kärlsjukdomar kan vara extra känsliga för luftföroreningar.
Sveriges utsläpp av luftföroreningar har minskat kraftigt sedan 1990 inom i princip alla
sektorer. Trots detta har luftföroreningar fortfarande stor negativ påverkan på människors
hälsa och miljön i Sverige.
Tillgång till grönområden
Grönområde behöver vara minst 1 hektar (cirka två fotbollsplaner) för att ge effekt på återhämtning och ligga inom 300 meter från bostaden för att det ska besökas regelbundet i vardagen.
För barn, äldre och människor med funktionsnedsättning behöver avståndet vara mindre och inte mer än 200 meter.
Grönområden bör anpassas och utformas så att de passar olika grupper av besökare och aktiviteter.
Grönområden kan minska exponeringen för skadliga miljöfaktorer är att utöka. Genom att öka antalet träd i ett bostadsområde kan man öka luftkvaliteten, den biologiska mångfalden och göra området mer attraktivt.
Grönområden är en viktig resurs som ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, vila och återhämtning samt ökad naturförståelse.
Grönska och grönområden är viktiga att de finns nära till boende, förskolor och skolor. Närhet är en förutsättning för att regelbundet kunna besöka naturområden.
Att ha en funktionsnedsättning kan innebära en sämre tillgång till grönområden. För den här gruppen underlättar tillgängligheten om grönområdet ligger nära bostaden, att det finns kollektivtrafik, färdtjänst eller bil. Grönområdena behöver även vara anpassade till viss del med exempelvis ledstråk.
Folkhälsomyndigheten