Sverigedemokraterna (SD) framställer sig förljuget och oärligt som demokratins försvarare, samtidigt som bland annat deras användning av civilisationism utgör ett direkt hot mot demokratin. Denna retorik används för att skapa splittring och legitimera exkluderande, omänsklig och auktoritär politik.
DEBATT: I slutet av oktober skrev Morgan Finnsiö en mycket detaljerad text om hur ironiskt förslaget av Denice Westerberg, ordföranden för SD i Solna, med att medborgarskap ska dras in hos personer som enligt SD bryter mot “svenska värderingar”. Att sådana förslag har tagits inom SD tidigare är inget nytt och handlar bland annat om partiets medvetna polariserande och opportunistiska kommunikation. Men förutom det kan Westerbergs förslag också kategoriseras inom ramen för civilisationism som har utvecklats hos högerextrema partier mycket under 2010-talet.
Civilisationism handlar bland annat om att definiera en påstådd konflikt mellan ”väst” och ”islam”, där den senare framställs som ett hot mot demokratiska värderingar. Forskaren i nationalism Rogergs Brubaker har skrivit om hur högerextrema partier i Europa som SD har under 2010-talet tagit fram ny typ av retorik rörande samhäll- och människosyn. Brubaker visar hur politiska partier SD presenterar muslimer och islam som hot emot jämställdhet, frihet och tolerans samtidigt som samma partier medvetet agerar emot demokratiska värderingar, sexuella minoriteter och rättsstyre.
SDs “odemokratiska demokratisyn”
SDs politik bygger på en medveten och planerad taktik där partiet å ena sidan kommunicerar att man försvarar demokratin och å andra sidan kommunicerar odemokratiska förslag. Cas Mudde, en av världens ledande experter på högerextremism, beskriver hur populistiska rörelser ofta använder liberala argument för att stärka exkluderande agendor. Ett exempel är deras föreslag om att återkalla medborgarskap för individer som inte anses dela “svenska värderingar”.
Förutom att det går emot rättsstatens principer som garanterar individens rättigheter oavsett kulturell eller religiös identifikation så skulle det innebära i praktiken att många SD-medlemmar och anhängare skulle kunna utsättas för samma sak. Det som utmärker populistiska partier är att tron på att godtyckligt och odemokratiskt majoritetsstyre bör ersätta demokratin. SD retorik om att skydda svenska värderingar genom assimilering och språkinlärning skapar en uppdelning mellan de som tillhör ”oss” och de som tillhör ”dem”. Denna retorik stärker föreställningen om att vissa grupper aldrig kan bli ”riktiga svenskar”.
Muslimer som ett hot
En central del av SD civilisationistiska kommunikation är att presentera muslimer som ett hot mot den svenska kulturen, demokratin och samhället överlag. Genom att framhäva negativa stereotyper om hederskulturer och parallella samhällen försöker de rättfärdiga sina krav på assimilering och exkludering. Samtidigt använder de dessa argument för att legitimera förslag som strider mot demokratins grundprinciper, såsom yttrandefrihet och religionsfrihet.
Denna strategi är inte unik för SD. Högerpopulistiska partier i Europa använder ofta liknande narrativ för att skapa en moralisk panik kring invandring och mångkultur. För att återgå till Brubaker så beskriver han detta som en ”civilisationistisk panik” som bygger på rädslan att nationell identitet och kulturella värderingar hotas av globalisering och migration.
Civilisationism är odemokratiskt
Problemet med civilisationism är dess fundamentala uppdelning av människor i mytologiska kategorier. Bland annat eftersom det finns tillräckligt många vetenskapliga belägg och bevis om att vi som människor inte längre kan delas in i civilisationer. Det civilsiationistiska världsbilden bygger på att vissa grupper anses vara mer värda än andra, vilket underminerar demokratins kärna: alla människors lika värde och rättigheter samt beslutsfattning genom samtalsprocesser. Denna uppdelning är också farlig på lång sikt, eftersom den motverkar globalt samarbete och utvecklingen av initiativ som Världsparlament eller decentraliserade medborgarprojekt.
För saken är att SD politik riskerar inte bara att exkludera muslimer, utan även att begränsa beslutsfattningens och engagnemangens räckvidd till enbart nationen. Detta är problematiskt i en värld där globala problem som klimatförändringar och migration kräver globala lösningar. Civilisationism, som ideologi, låser fast politiken i en nationalistisk logik som ignorerar de globala utmaningarna.
Alternativa vägar framåt
För att motverka civilisationism och dess effekter krävs en inkluderande politik som inte spelar på rädsla och splittring. Demokratiska institutioner och processer behöver hela tiden förnyas och förbättras. Nya visioner och idéer krävs för att hantera en post-industriell och hållbar samhällsutveckling i global mening. Detta inkluderar att skapa plattformar för dialog och förståelse mellan olika nätverk, samfund och invånare i samhället.
Vladan Lausevic är debattör och demokratiaktivist.
