När Livsmedelsverkets undersökte maten som svenskarna äter visade det sig att det finns en rad positiva trender med bland annat minskade halter av salt, dioxin och PFAS.
De så kallade matkorgsundersökningarna är ett sätt för Livsmedelsverket att regelbundet få kunskap om hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen vanliga livsmedel på den svenska marknaden innehåller.
De senaste testerna genomfördes hösten 2022, vilket sedan har jämförts med tidigare undersökningar från 1999, 2005, 2010 och 2015. Och resultatet visar på en rad positiva trender. Maten innehåller mindre salt, dioxin och PFAS, vilket Livsmedelsverket menar på är ett resultat från myndighetens arbete med att minska skadliga ämnen i våra matprodukter.
− Det är glädjande siffror, säger Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.
Hon tillägger:
− Nu är samtliga analyser klara från den senaste undersökningen. Resultaten visar att maten vi köper innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnena och att den innehåller mindre mängd av flera av de skadliga ämnen som vi analyserat jämfört med tidigare matkorgar.
PFAS i ägg och fisk
PFAS, som är ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier som per- och polyflourerade alkylsubstanser återfanns dock i mätbara nivåer i ägg och fisk, särskilt i mager fisk.
I annan mat som livsmedelsverket testade kunde inte PFAS uppmätas eller var lägre än vad tekniken kan fånga upp. Dock ligger det uppskattade genomsnittliga intaget på befolkningsnivå under det hälsobaserade riktvärdet för PFAS och mätningarna visar på en nedåtgående trend mellan 1999 och 2022, skriver Livsmedelsverket.
Till skillnad mot tidigare ligger intaget av PFAS från mat numera på en nivå som bedöms som säker, enligt Livsmedelsverket,
Miljögifterna PCB och dioxiner får vi främst i oss genom att äta fetter, fet fisk, fett kött och feta mejeriprodukter. Det är fet fisk som kan vara boven i många fall, men Livsmedelsverket menar att om man inte är barn eller gravid och är känslig för dessa ämnen, behöver man inte sluta äta fisk.
Även om halterna har minskat så ligger intaget av dioxiner i nivå med eller strax över det som är önskvärt. Akrylamid behöver också minska.
− Analyserna visar att mängden PCB och dioxin vi får i oss via maten är det lägsta sedan mätningarna i Matkorgen startade för 25 år sedan. Det är bra, men de behöver minska ännu mer, säger Irina Gyllenhammar, toxikolog vid Livsmedelsverket.
Saltig mat
Mycket av den mat vi äter innehåller för mycket salt, även om halterna har minskat i den senaste undersökning. Och här är det köpmaten som vi beställer hem som innehåller mer än vad som är hälsosamt i längden.
− En stor del av saltet vi får i oss kommer från maten vi köper hem och inte från det salt vi strör på maten. Här visar matkorgsundersökningen att salthalterna i maten minskar och att livsmedelsföretagens arbete för att minska saltmängden i maten gett effekt, säger Helena Bjermo.
Matkorgsundersökningarna
I matkorgsundersökningar analyseras innehållet av näringsämnen och oönskade ämnen i vanliga livsmedel på den svenska marknaden.
Syftet med en matkorgsundersökning är att undersöka hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen som livsmedel i en typisk svensk matkorg innehåller.
Med matkorgsdata kan man uppskatta hur mycket av dessa ämnen som en svensk medelkonsument får i sig från maten. Man kan även studera förändringar av intaget över tid.
I den senaste matkorgsundersökningen köptes livsmedel in i vanliga matbutiker under hösten 2022. Ett stort antal ämnen analyserades i livsmedlen – makronäringsämnen, vitaminer, mineraler, fluorid, metaller, dioxiner, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), klorerade bekämpningsmedel, bromerade och fosforbaserade flamskyddsmedel, klorparaffiner, mjukgörare från plast, ämnen som bildas vid tillagning och processning (till exempel akrylamid, glycidylestrar och polycykliska aromatiska kolväten) och mögelgifter.
Intaget av de flesta metallerna ligger på en säker nivå, men för kadmium och oorganisk arsenik är marginalen liten till riktvärdena för när det finns risk för negativa effekter på hälsan.
Resultaten från Matkorgen 2022 finns sammanställda i rapporten ”Swedish Market Basket Study 2022” (se länk längst ner på sidan). Rapporten är skriven på engelska med en svensk sammanfattning.
Livsmedelsverket