Livsmedelsverket bör stå fast vid förslaget om högst 350 grams konsumtion av rött kött per vecka, eller ännu hellre, sänka rekommendation till noll. Detta då det inte finns någon säker nivå av konsumtion av rött kött. Det skriver Linda Lindström och Jonas Norberg, från den ideella tankesmedjan Hållbart Matsystem.
Är det rimligt att elever i Sverige ska serveras köttrik skolmat enbart för att stödja den svenska köttindustrin? Denna fråga är högaktuell eftersom Livsmedelsverket i början av nästa år presenterar nya svenska kostråd.
I flera debattartiklar uttrycker Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) oro över Livsmedelsverkets preliminära förslag till nya kostråd, där maxgränsen för svenskarnas konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter sänks från 500 till 350 gram per vecka. De menar att detta inte speglar den politiska beställningen om att ta hänsyn till svensk animalieproduktion. Men kostrådens huvudsakliga syfte är att främja folkhälsan genom vetenskapligt grundade rekommendationer, inte att gynna särintressen.
Förra året presenterades de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2023), som betonade en huvudsakligen växtbaserad kost och sänkte maxgränsen för konsumtion av rött och processat kött från 500 till 350 gram per vecka. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) reagerade starkt negativt och fastslog att dessa rekommendationer inte ska ligga till grund för Livsmedelsverkets nya kostråd, med hänvisning till att de hotar svensk animalieproduktion. Istället gav han direktiv om att kostråden ska ta hänsyn till fördelarna med animalieproduktion.
Detta utgör ett fall av ministerstyre, vilket är särskilt allvarligt när Livsmedelsverkets kostråd senare omvandlas till rekommendationer för skolmat. Elever har rätt till hälsosam och miljövänlig mat och ska inte utnyttjas av särintressen.
Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan IARC konstaterar att en daglig konsumtion av 50 gram processat kött ökar risken för tjocktarmscancer med 18 procent. Sveriges nya kostmål från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket visar att vår nuvarande köttbaserade matkonsumtion ökar risken för sjukdomar som cancer, fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, samt står för 20 procent av svenskarnas växthusgasutsläpp. Enligt RISE klimatdatabas orsakar svenskt nötkött 70 gånger mer växthusgaser än bönor.
Livsmedelsverket bör därför stå fast vid sitt förslag om högst 350 gram rött kött per vecka, eller helst sänka rekommendationen till noll, eftersom det inte finns någon säker nivå för köttkonsumtion. Om kostråden speglar aktuell vetenskap och främjar en växtbaserad kost rik på fullkorn, grönsaker, frukt, bär, baljväxter, nötter och frön, kan Sverige avsevärt förbättra folkhälsan.
