Under tisdagen kommer EU att rösta om fiskekvoterna av strömming i Östersjön. Trots att fisken är hotad har EU-kommissionen föreslagit en fördubbling av fisket. Nu uppmanar Världsnaturfonden WWF att Sverige måste rösta nej.
På tisdag ska EU rösta om nästa års fiskekvoter och EU-kommissionen har sedan tidigare föreslagit att i strömmingskvoten i centrala Östersjön kan fördubblas. Detta med hänvisning till att fisken har hämtat sig något sedan tidigare. Men enligt WWF är strömmingen under fortsatt och ökande hot och i WWF:s fiskguiden för 2023 fick strömmingen rött ljus då bestånden låg på ”skrämmande låga nivåer”.
Enligt Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren förordar regeringen en mer restriktiv linje jämfört med andra länder. Nu uppmanar också WWF regeringen att hindra EU från att höja fiskekvoten av strömming.
– Regeringen måste nu sätta ner foten under EUs ministerråd. Strömmingen har snabbt gått från att vara en väldigt vanlig fisk, till att minska dramatiskt och riskera att gå samma väg som den hotade torsken. Då vore det helt oansvarigt att samtidigt öka fisket, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Viktig för Östersjöns ekosystem
Strömming har en viktig funktion för Östersjöns ekosystem. När strömmingen minskar får större rovdjur som säl eller sjöfågel brist på mat, samtidigt som spiggbeståndet – som strömmingen är en rovfisk av – riskerar att öka vilket ger effekter i form av algtillväxt och försämrad vattenkvalitet. Storskaligt fiske och dålig kontroll till havs är två förklaringar till varför strömmingsbestånden har blivit allt lägre enligt WWF.
WWF hänvisar till att Internationella Havsforskningsrådet (ICES) tidigare har gjort bedömningen att det skulle krävas minskat fiske i 10–15 år för att beståndet skulle ha en chans att återhämta sig. Ändå är det ICES som har gett underlaget till EU-kommissionen om ökat fiske.
Det var i maj i år som ICES kom med sin årliga rådgivning till EU-kommissionen. ICES bedömde då att strömmingsbeståndet ökat under 2023 och 2024, då kvoterna var lägre, så att det nu finns större möjlighet till fiske för år 2025.
– Vi kan inte fortsätta tömma Östersjön på fisk. Här måste vi sätta våra ekosystem och dess funktion först, både när det gäller havsmiljön och för att vi i framtiden över huvud taget ska kunna fiska och äta strömming i Sverige, säger Inger Näslund, havs- och fiskeexpert vid Världsnaturfonden WWF.
Har minskat kraftigt sedan 1970
WWF uppmanar till ett minskat fiske under en längre period, samt att trålgränsen i svenska vatten ska flyttas ut längre ifrån kusten. WWF betonar att majoriteten av den strömming som fiskas i Östersjön inte äts som den är utan mals till foder för uppfödning av till exempel kyckling och minkar.
Fiskar ingår också i de många vilda ryggradsdjur som har försvunnit under de senaste femtio åren. När WWF:s Living Planet Report 2024 nyligen publicerade framgick det att ryggradsdjurens vilda populationer har minskat med i snitt 73 procent sedan 1970. Fiskarter tillhör de som har minskat kraftigt, och enligt WWF var 34 procent av alla världens fiskebestånd överfiskade redan 2017, jämfört med vad som skulle vara hållbart.
– Vi måste se över hur vi på bästa sätt värnar om och nyttjar de resurser som finns. Ska vi i framtiden kunna ha ett fiske som kommer oss själva till gagn så behövs det ske en effektiv förändring nu, säger Inger Näslund.
Strömming
I WWF:s fiskguide för 2023 fick strömming som fiskas i Östersjön från södra Ålands hav och ner till de danska sunden liksom i Bottniska viken rött ljus. Konsumenter avråds från att köpa och äta strömming och sill från dessa områden. Beståndet av skarpsillen i Östersjön är något bättre men har gult ljus i WWF:s fiskguide.