Så länge det framgår klart och tydligt vad en vegokorv innehåller får den att fortsätta att kallas just det enligt ett beslut från EU-domstolen i förra veckan. Enligt domstolen är det fritt fram att marknadsföra och sälja vegetariska livsmedel som burgare, rapporterar Euronews. 

– Vi är väldigt glada över att slutsatsen som EU-domstolen levererar utan nonsens. Detta utgör ett viktigt steg för att garantera att konsumenter har rätt och transparent information om produkterna de handlar, säger Rafael Pinto som jobbar med EU-frågor på paraplyorganisationen European Vegetarian Union i ett pressmeddelande.  

– Det kommer också att avskräcka andra EU-länder från att försöka tvinga på namnförbud som i slutändan är kontraproduktiva, skadliga och som skapar större förvirring för konsumenterna, fortsätter han. 

Redan 2021 ville Frankrike lagstifta om att förbjuda köttliknande namn på vegetariska produkter med motiveringen att det skulle stärka transparensen kring livsmedel för konsumenterna. Tidigare i år beslutade den franska regeringen att 21 namn som skinka, biff och schnitzel bara skulle få användas till köttbaserad mat. 

”Skydd för konsumenterna”

Men snart hävdes förbudet av Frankrikes högsta förvaltningsdomstol som hänvisade fallet till EU-domstolen för att pröva om lagen var förenlig med EU-lagstiftning eller ej. Detta efter att flera vegetariska intressegrupper som European Vegetarian Union och the Association Végétarienne de France (AVF) ifrågasatt lagen.

Enligt EU-domstolen kan medlemsstaterna skapa särskilda juridiska namn för vissa livsmedel. Men om de inte har gjort det kan producenter av växtbaserad mat välja att kalla sina produkter för såväl skinka som schnitzel. Medlemsländerna kan dock fortsättningsvis välja att införa reglering för att skydda konsumenter mot exempelvis vilseledande marknadsföring. 

Rafael Pinto från European Vegetarian Union menar att EU-domstolens beslut utgör ett skydd för konsumenterna:

– Dagens beslut från EU-domstolen inte bara skyddar konsumenter utan stärker också den inre marknadens integritet. Genom att säkra tydlighet i livsmedelsbeteckningar kan vi främja växtbaserade alternativ och arbeta gentemot att nå miljömässiga mål liksom förbättra EU:s konkurrenskraft och innovation. 

Havre och soja får inte kallas mjölk

Tidigare har mejeriliknande växtbaserade produkter på exempelvis havre eller soja förbjudits från att kallas mjölk eller grädde inom EU. Mejeriprodukter har ett starkare skydd och domstolen slog fast 2017 att beteckningar som mjölk, yoghurt och smör inte får användas för växtbaserade produkter. 

Dock stoppades ett förslag om att skärpa den lagen 2020 som skulle ha förbjudit växtbaserade produkter från att beskrivas som ”används som grädde” eller ”alternativ till ost”.

Livsmedelsbeteckningar regleras inom EU sedan 1990-talet under EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).