Omkring 1 200 personer dödades i Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, dessutom fördes omkring 250 personer bort som gisslan. Kort därefter startade Israel intensiva bombningar av Gaza. Ett år senare finns hundratals palestinska familjer i Gaza inte längre och för tidigt födda barn har dött när deras kuvöser slutade fungera på grund av elbrist.

Bitar av lemlästade kroppar har burits av anhöriga i plastpåsar och sexåriga Hind Rajab dödades i en bil efter timmar i ensamhet med bara döda familjemedlemmar, sannolikt efter att ha blivit beskjuten av en israelisk stridsvagn.

Det är svårt att ta in annat än det mänskliga lidandet. Men samtidigt pågår en miljökatastrof som riskerar att få konsekvenser under lång tid, som dessutom kommer att förvärra den humanitära katastrofen och skörda ännu fler dödsoffer än de mer än 41 000 palestinierna som hittills har dödats i israeliska anfall.

FN undersöker miljöpåverkan

Tidigare i år begärde Nisreen Al-Tamimi, ordförande för den palestinska myndigheten för miljökvalitet att FN ska undersöka de miljömässiga konsekvenserna av kriget i Gaza. FN:s miljöprogram UNEP bekräftade att man kommer att undersöka läget även om det fortsatta kriget inte tillåter att man gör det på plats i Gaza för närvarande. 

– Vi jobbar tillsammans med partner för att få en preliminär förståelse för omfattningen av de miljömässiga skadorna, sade en talesperson för UNEP till Euronews i mars som också förklarar att de använder sig av satellitbilder, information från de FN-organ som finns representerade i Gaza nu, liksom information från tidigare konflikter.

– Alla rapporter och data vi har fått indikerar att konflikten har lett till en stor ökning av förorening av mark, jord och vatten – som inkluderar utsläpp av farliga material i miljön.

Förorenat vatten

Israel drog sig tillbaka från Gaza 2005 men anses fortsatt ockupera området såväl som östra Jerusalem och Västbanken enligt internationella humanitära aktörer som Internationella Rödakorskommittén (ICRC). Efter att Hamas kom till makten 2007 satte Israel Gaza under en blockad som i mångt och mycket isolerar Gaza från övriga Palestina liksom från omvärlden.

Därför har vattentillgången varit osäker långt innan den 7 oktober. Men läget har förvärrats drastiskt sedan dess – inom några dagar efter den 7 oktober förra året uppgav Unicef att Gazas befolkning på 2,3 miljoner var tvingade att överleva på bara tre liter vatten per person och dag – långt under de 7,5–15 liter som UNHCR anser är minimum i krissituationer.

En allvarlig konsekvens av kriget är att stora mängder orenat avloppsvatten dagligen pumpas ut vilket ökar risken för mag- och tarmsjukdomar som sprids av parasiter, och hushållsavfall kan inte tas om hand vilket ökar risken för föroreningar.

Stora klimatutsläpp från krig

Det är svårt att uppskatta hur stora utsläppen från krig, konflikter och militär aktivitet i stort i världen är men beräkningar från internationella klimatexperter pekar på att de är avsevärda. Omkring 5,5 procent av alla utsläpp av växthusgaser uppskattas komma från världens militära aktiviteter enligt beräkningar från 2022.

Enligt forskare innebär det att om världens militärer vore ett land så skulle det stå för det fjärde största koldioxidavtrycket i världen – större än Rysslands utsläpp. Och redan en månad efter att Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina inleddes i februari 2022 varnade den ukrainska miljöorganisationen Ecoaction för påverkan på både marina och andra ekosystem. 

Israel står för 90 procent av utsläppen

Flera studier har också gjort uppskattningar av miljö- och klimatpåverkan av Gazakriget. I juni i år kom forskare fram till att bara under de första 120 dagarna av kriget i Gaza har utsläppen varit större än de sammanlagda utsläppen från 26 länder och territorier. 

Av dessa utsläpp står Israel för 90 procent,  i de resterande 10 procenten ingår både utsläpp från Hamas raketer, liksom elproduktion för Gaza och lastbilstransporter för humanitärt bistånd, rapporterar Euronews. 

Forskarna skriver att om man tar hänsyn till infrastruktur som används i kriget, som exempelvis Hamas nätverk av tunnlar eller Israels luftförsvar Järnkupolen så skulle utsläppen motsvara sammanlagt 36 länders utsläpp.

Samma månad publicerade det israeliska forskningsinstitutet Arava Institute for Environmental Studies en rapport om hur kriget har påverkat bland annat natur, vatten och utsläpp. Mariam Abd El Hay, palestinsk medborgare i Israel och huvudförfattare av rapporten förklarar för nyhetssajten +972 Magazine att Gazas miljö redan innan den 7 oktober förra året var svårt drabbad av otaliga israeliska bombningar.

Giftigt damm

Men kriget har gjort ett dåligt läge katastrofalt. All infrastruktur som har bombats sönder i israeliska attacker, bostadshus, skolor, moskéer, kyrkor och sjukhus, i Gaza innebär att stora mängder giftigt damm fyller luften som Gazaborna andas in. 

Enligt Mariam Abd El Hay utgjorde spillrorna av Gazas byggnader omkring 37 miljoner ton i april i år. Enligt Reuters hade det stigit till 42 miljoner ton i oktober. Reuters uppskattar från bilder tagna i början av september att 63 778 byggnader eller konstruktioner har förstörts eller skadats, vilket utgör 66 procent av alla byggnader i Gazaremsan. 

– Explosioner som krossar byggnadsmaterial till små delar släpper ut giftiga partiklar i miljön som sedan tas upp av människor. Även om den största exponeringen av dessa gifter sker vid tiden för en explosionen så sprids mikropartiklar av damm och giftig aska av vinden, och plockas upp av fotsteg och fordon i rörelse, säger hon till +972 Magazine. 

Cancerframkallande kemikalier

Dessutom, förklarar hon, har Israel använt sig av vit fosfor som är mycket giftigt och orsakar allvarliga brännskador. I Gaza används också asbest i byggnader vilket innebär att dammet från förstörda hus är än mer giftigt och cancerframkallande. 

– Även om Gazaborna står inför de värsta hälsoriskerna kommer palestinier, israeler och alla andra levande varelser i regionen fortsätta att drabbas av konsekvenserna under åratal, säger hon och förklarar att då de på grund av kriget i nuläget inte kan göra mätningar på plats i Gaza så har man jämfört med konsekvenserna efter 11 septemberattackerna i New York där många fortfarande är drabbade av dålig hälsa på grund av vad man andades in under och efter attackerna 2001.

”Hotar ekosysystem”

Mariam Abd El Hay och hennes medförfattare Elaine Donderer och David Lehrer, uppskattar att kriget hittills har orsakat omkring 900 000 ton giftigt avfall, varav radioaktivt material, tungmetaller, bekämpningsmedel och andra kemikalier.

– De har släppts ut både genom användningen av krigsmateriel, och förstörelsen av byggnader blir kvar i miljön och utgör ett hot mot alla former av liv, inklusive djur och vegetation. De förgiftar jorden, luften och vattenkällor, hotar ekosystem.

Som att bränna 150 000 ton kol

Mariam Abd El Hay förklarar för +972 Magazine att planeten inte klarar av att hantera konsekvenserna av krig och väpnade konflikter. Hon uppskattar att Hamas attack den 7 oktober släppte ut omkring 646 ton koldioxid, och bara under de två första månaderna av Israels bombningar av Gaza släpptes omkring 281 000 ton koldioxid ut.

– Den volym av utsläpp som den israeliska armén orsakade de två första månaderna är detsamma som att bränna omkring 150 000 ton kol. Jag gjorde en snabb uträkning så att vi kan visualisera något konkret – att bränna så mycket kol motsvarar ungefär 24 772 års elanvändning för ett hushåll, säger hon.