Det är av mycket större vikt att granska avslagsbeslut än att granska bifallsbeslut i asylärenden. Detta menar Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan, i en debattartikel med anledning av Statskontorets rapport om rättssäkerheten vid Migrationsverket. Rapporten står också i fokus för ett riksdagsseminarium i nästa vecka.
Så kom den då äntligen, den efterlängtade granskningen av rättssäkerheten vid Migrationsverket. Statskontorets rapport fick namnet Många öar små, syftande på att varje enhet kanske jobbar rättssäkert, men att det inte finns någon samsyn mellan de olika enheterna.
Detta är något som vi ”hjälpare” har vetat länge. En av omslagsbilderna till Den onödiga flyktingkrisen föreställer en tombola märkt med Migrationsverket omgiven av skuggfigurer. Förutsägbarheten i asylärenden är mycket låg. Utgången är beroende inte bara av den asylsökandes berättarförmåga, utan även av vilket kontor som sköter ärendet, vilken handläggare hen fått, vilken advokat, vilken domare, vilka nämndemän.
Utredarna har fokuserat på enhetlighet som en aspekt av rättssäkerhet. De har inte haft möjlighet att granska enskilda beslut. De rekommenderar starkt att bifallsbeslut följs upp bättre än nu. Men felaktiga avslagsbeslut kan ha katastrofala effekter för individer, jämfört med felaktiga bifallsbeslut. Den så kallade oskuldspresumtionen (in dubio mitius, hellre fria än fälla) är lagfäst i Sverige då Europakonventionen gäller som svensk lag. Det är därför betydligt viktigare att granska avslagsbeslut än att granska bifallsbeslut.
Motivet som Statskontoret anger är att nästan alla avslagsbeslut går vidare till migrationsdomstol och därför är garanterade en rättssäker bedömning. Men vi vet att även undermåliga utredningar kan accepteras av domstolen utan vidare analys. Det har förekommit att domstolen har hänvisat till att en fråga redan är utredd hos Migrationsverket och därför inte behöver utredas igen hos domstolen – ett cirkelbevis.
Vi måste därför kräva att Migrationsverkets utredningar är rättssäkra till 99,9 procent. I rapporten redogör man för problemen i konvertit- och hbtqi-ärenden, men det finns ingenting som säger att rättssäkerheten är bättre i andra ärenden.
Rapporten Rätts(o)säkerheten i asylbedömningar, som togs fram som ett hjälpmedel för Statskontoret, utgår främst från utredningar med de afghanska ungdomarna som kom 2015. Men det finns ingenting som säger att de beskrivna problemen gäller bara denna grupp asylsökande.
I denna rapport redogör vi för ett antal brister vi har uppmärksammat i asylutredningar. Bland annat bryter Migrationsverket mot sina egna riktlinjer genom att inte göra sammanvägda eller framåtsyftande bedömningar. Samma asylskäl kan få olika bedömningar, men beslut rörande olika personer kan vara likalydande. När barn skrivs upp i ålder baserat på en icke vetenskapligt belagd metod för åldersbestämning betraktas barnet som mindre trovärdigt. Dessa och andra brister i rättssäkerheten nämns inte i Statskontorets rapport.
Onsdag den 16 oktober kommer Statskontorets rapport granskas i ett riksdagsseminarium, där även Migrationsverket deltar. Arrangör är Miljöpartiet i samarbete med Flyktingarnas riksråd FARR, RFSL och Civil Rights Defenders. Seminariet kan följas på FARR:s Facebooksida.
Vår asyllagstiftning har sin grund i FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna. FN-dagen torsdag den 24 oktober kommer att uppmärksammas i Ängbykyrkan, Bromma i Stockholm, med att konstverket 17 000 ställs ut i sin helhet samtidigt som ett fint program äger rum. Hans Corell, före detta rättschef vid FN, kommer under dagen och kvällen berätta om FN:s arbete.
Statskontorets rapport Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen går att läsa här.