Ovädret Boris har orsakat översvämningar i flera länder i Central- och Östeuropa, flera dödsfall och hundratusentals hushåll har blivit strömlösa. Enligt Euronews kan det komma att kosta upp till tio miljarder att reparera skadorna stormen orsakat runt om i Europa.

Tjeckien är ett av länderna som har drabbats hårdast – med 464 millimeter regn på bara några dagar – men även i Österrike, Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern har stormen orsakat stora problem med dammar som har brustit och hela samhällen hamnat under vatten. 

– Det är extremt mycket regn och när vattnet rusar fram så är det med en kraft som är svår att förstå. Kostnaden för att återuppbygga allt som förstörts är ofantlig, säger Ingrid Wesström, som forskar om vatten och torka vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Tre senaste decennierna ”exceptionella”

Enligt forskning som genomfördes av 42 europeiska universitet och som publicerades i Nature 2020 har de senaste tre decenniernas översvämningar varit exceptionella jämfört med de senaste 500 åren. Men det är inte bara mängden nederbörd som är ett problem. Innan Boris framfart hade stora delar av Europa haft lite nederbörd eller torka. Med brist på vatten blir jorden hård och kan inte suga upp vattnet när nederbörden väl kommer, vilket förvärrar effekterna av skyfall. 

– Lite nederbörd och hetta gör marken hård och torr. Så när vattnet väl kommer så sugs det inte upp utan bara spolas vidare. Precis så har det varit på många platser i det nu drabbade området, säger Ingrid Wesström.

Igenväxta diken förvärrar problemen

Problemen förvärras också av för dåligt underhåll av vattenavledningssystem som diken, vägtrummor och fördröjningsdammar, för få våtmarker, samt avsaknad av eller bristande erosionsskydd. Detta gör att vattnet istället kan samlas till en flod som inte låter sig stoppas. 

– Det här är inte ett problem som är unikt för Centraleuropa. Vi såg samma utmaningar förra hösten då ett oväder skapade enorma problem i Åre men också här i Uppland, säger Ingrid Wesström som förklarar att i och med den globala uppvärmningen förväntas kraftiga skyfall bli allt vanligare:

– Det kan vara så att den totala nederbörden på ett år kommer vara ungefär den samma. Men vi kommer ha längre perioder av torka följt av mer intensivt regn. Vi måste anpassa våra samhällen för att bättre kunna hantera de här vattenmängderna, säger Ingrid Wesström som menar att bättre underhåll av diken och andra system för vattenavledning är ett billigt pris för att undvika de stora kostnaderna som väntas bli återkommande efter extremväder. 

Många översvämningar kan förutses

Ett annat sätt att förbereda sig för stora skyfall är att helt enkelt studera vilka platser i Europa som har drabbats av extra kraftiga översvämningar tidigare och som har liknande förhållanden som platsen man vill stärka beredskapen för.

En studie från 2023 kom fram till att 95,5 procent av de omfattande översvämningarna som hade rapporterats i Europa under de senaste 200 åren hade kunnat förutses. Detta då översvämningar ofta uppstår i områden med liknande klimat och liknande naturgeografiska karaktär. 

Genom att zooma ut från lokala förhållanden och i stället titta på större områden kan platser runt om i Europa bli bättre förberedda eftersom ”lokala överraskningar inte är överraskande på kontinental nivå”, skriver forskarna i studien.