Svenskar behöver kraftigt minska sin konsumtion av kläder. För att en garderob ska vara klimatmässigt hållbar bör högst 5 nya plagg per år inhandlas istället för de 25 plagg som i dag är genomsnittet. Plaggen måste också användas 270 gånger. Vissa kläder som t-shirt används ofta få gånger i dag, och kläder med lägst kostnad för konsumenten att inhandla kan ofta användas bara 7 gånger innan de kasseras.

– Fast fashion är en affärsmodell som aldrig kan bli hållbar. I dag konsumeras enorma mängder billiga kläder av dålig kvalitet, som bara används en kort tid och som inte ens återvinns, vilket tär på naturen och ger stora klimatutsläpp. Fast fashion är out of fashion, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Dålig kvalitet som planerat åldrande

I Naturskyddsföreningens nya rapport Monstret i garderoben dissikeras fast fashion, ett mode där lågprisföretag producerar stora volymer i dålig kvalitet snabbt – kläderna används ofta fåtalet gånger och slängs sedan. Naturskyddsföreningens klimatsmarta garderob innehåller 74 plagg och högst 5 plagg får inhandlas till den årligen, strumpor och underkläder undantaget. Det är 20 plagg färre än vad svensken i dag årligen köper. Dessutom används plaggen för lite. Enligt statistik över svensk klädimport 2019 används en klänning i snitt 26 gånger, en jacka 140 gånger och en t-shirt 30 gånger. 

Fast fashion har vuxit stort, och under de två senaste årtiondena har fiberproduktionen – varav 60–70 procent går till kläder – i det närmaste fördubblats på global nivå. 

– Kläder som tillverkas för att snabbt bli omoderna och som går sönder efter en kort tid kan likställas med planerat åldrande. Det är en ohållbar affärsmodell som påverkar både klimatet och miljön negativt. Volymerna av plagg måste minska för att modebranschen ska kunna bli hållbar, säger Beatrice Rindevall.

Socialt och miljömässigt ohållbart

Modeindustrin bidrar till stora klimatutsläpp och beräknas stå för 10 procent av världens koldioxidutsläpp, vilket är mer än alla internationella flygningar och sjöfart tillsammans. Dessutom bidrar industrin till miljö-, och arbetsmiljöproblem. Textilarbetarna som tillverkar kläderna har ofta dåliga arbetsvillkor med löner som inte går att leva på, i en dålig och osäker arbetsmiljö. 

Tillverkningsmetoderna innebär en omfattande användning av bekämpningsmedel, stor vattenåtgång och färgbad som värms upp med kol. Till det kommer ett stort antal transporter då tillverkningen ofta ligger i låglöneländer som Bangladesh medan marknaden kan finnas i USA och Europa. De flesta kläder som konsumeras i Sverige tillverkas utomlands och Sveriges klädimport 2023 var 49 miljarder kronor. 

Den dåliga kvaliteten på kläderna gör även att deras andrahandsvärde är lågt, samtidigt som stora mängder kläder hamnar på second-handmarknaden i Sverige eller utomlands. Många kläder som kasseras av konsumenter i Sverige exporteras till andra länder. 32 000 ton eller omkring 3 kilo per person begagnade kläder exporterades förra året. 

– Klädmarknaden är övermättad på kläder av dålig kvalitet, vilket innebär att vi behöver ändra vårt synsätt på second-handplagg. Plaggen måste användas länge för att vara klimatbra, oavsett om det är begagnat eller nytt, säger Beatrice Rindevall.