Kulturlämningar i form av fångstgropar i skogen ska skyddas av AI. Med hjälp av AI-teknik som har tränat på en karta över månen kan SLU-forskaren William Lidbergs teknik hitta upp till 70 procent av de gamla fångstgropar i de svenska skogarna.
Fångstgropar användes under lång tid från stenåldern och framåt. Groparna som är omkring tre–fyra meter i diameter och flera meter djupa användes för att fånga djur som älg, varg och vildren. I dag är fångstgroparna kulturlämningar som ska skyddas från skogsmaskiner.
Men det har varit svårt att ta fram information över var alla landets fångstgropar finns och därmed har kartor över dem varit långt ifrån fullständiga. Det vill forskaren William Lidberg nu råda bot på.
– Det här är ett jättestort problem för skogsindustrin. Det är olagligt att förstöra kulturlämningar men lätt att råka göra det när de inte syns på några kartor, säger William Lidberg, som är forskare och expert på mark, fukt och kartor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Fångstgroparna kunde ta lång tid att bygga och tusentals finns kvar, framför allt i skogar norr om Dalälven:
– Det här kunde vara enorma system av staket och gropar som tagit åratal att bygga. Men i dag är de ofta igenväxta och nästan omöjliga att upptäcka, säger William Lidberg.
AI tränade på karta över månen
Han har använt sig av en laserscannad karta över Sverige, tillfört data från Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet samt ett AI-verktyg. Inledningsvis lyckades programmet inte hitta tillräckligt många av fångstgroparna och William Lidberg insåg därför att AI-verktyget behövde träna på kartor med många gropar. Lösningen kom i form av en karta över månen.
– Då råkar jag på Nasas karta över månen och känner på en gång – det här är perfekt. Där finns en miljon kratrar för AI:n att öva på, säger William Lidberg som förklarar att programmet efter den nya träningsformen har förbättrat sin förmåga att hitta fångstgropar betydligt:
– Den hittar 70 procent av alla fångstgropar. Det är enormt bra. För någon som jobbar i skogen så blir det här användbart. Om du vet var en fångstgrop finns så är det enkelt att köra runt den och inte av misstag bryta mot lagen, säger William Lidberg som är specialiserad på kartor.
I sitt arbete har han bland annat tidigare redan gjort kartor över olika vattendrag i landet, liksom diken och fuktiga marker. Han strävar efter att sammanställa en fullständig karta över allt vatten i Sverige. Det skulle stärka vår kunskap kring hur och var översvämningar riskerar att uppstå:
– Jag vill bygga en karta som visar hur vattnet rör sig genom landet, hur vattendroppar hamnar i en norrländsk pöl och vägen de tar ut till havet, säger William Lidberg.
Fångstgropar
Fångstgropar användes från stenåldern fram till 1800-talet. Genom att gräva djupa gropar kunde man fånga djur som älg, vildren och varg till exempel. Fångstgroparna var värdefulla för den som ägde den, kunde ta generationer att fullända och de gick i arv. Denna form av jakt förbjöds i 1864 års jaktstadga, skriver SLU på sin hemsida. Detta efter att skjutvapen blivit en allt vanligare jaktform.
William Lidberg, forskare och expert på mark, fukt och kartor vid SLU har med hjälp av ett AI-verktyg som har tränat sig på en karta över månen tagit fram en teknik som visar var omkring 70 procent av de kvarvarande svenska fångstgroparna finns. Detta för att dessa gropar som i dag är kulturlämningar ska skyddas från att förstöras av skogsmaskiner.
Han jobbar också på att sammanställa en fullständig karta över Sveriges alla vattendrag, diken och fuktiga marker. Det skulle kunna öka vår förståelse och kunskap kring hur och var översvämningar uppstår.
