Radar

Fruktad geting närmar sig Sverige

Sydostasiatisk sammetsgeting.

Den fruktade sydostasiatiska sammetsgetingen närmar sig Sverige. När den når Sverige har man bara dagar på sig att agera för att förhindra att den asiatiska bålgetingens drottningar bildar nya samhällen här. Deras favoritföda är honungsbin, och klimatförändringar gör att den kan etableras i södra Sverige. 

Den sydostasiatiska sammetsgetingen har redan nått flera EU-länder. I Frankrike etablerade sig den fruktade sammetsgetingen 2005 och beräknas ligga bakom 20 procent av alla bisamhällens död där under 2020-talet. Rovdjuret har nått så långt som till norra Tyskland men har framför allt spridit sig till de södra delarna av landet. 

Utöver sin egna expandering riskerar drottningar, som har gått i vinterdvala i till exempel krukor eller virke som exporteras, nå betydligt längre avstånd och nya länder. Det var på det sättet sammetsgetingen en gång nådde Europa från Sydostasien. 

– På egen hand expanderar sammetsgetingen ungefär 6-8 mil per år. Det är i södra Sverige som den av klimatmässiga skäl kan få en konkret etablering i dag. Men vi ser att klimatförändringar går så fort att toleransen flyttar sig snabbt norrut, säger Niklas Johansson, organismgruppsansvarig för steklar på SLU Artdatabanken.

Beredskapsgrupp redo att agera

Redan i dag finns en särskild beredskapsgrupp som står redo – om sammetsgetingen når Sverige ska den gruppen agera omedelbart. 

– Dyker sammetsgetingen upp kan handlingsutrymmet röra sig om dagar. Vi vill inte att drottningarna ska etablera nya samhällen här, säger Niklas Johansson.

Sammetsgetingen är en bålgeting som äter andra insekter och gärna honungsbin, en art som redan har minskat kraftigt. Sammetsgetingen belägrar andra insekters bon. Flyger ett bi ut ur sitt bo biter sammetsgetingen av huvudet på, tuggar sönder det och matar det till getinglarver. De bin som upptäcker faran utanför sitt bo tvingas stanna där tills de svälter ihjäl. Sammetsgetingen räknas som en invasiv art som skadar det befintliga ekosystemet. 

– Sammetsgetingen vill åt ungefär samma nisch som vår bålgeting har i dag, men med en del obehagliga twister. Vår inhemska bålgeting (Vespa crabro) bygger små samhällen jämfört med sammetsgetingen som bygger väldigt stora samhällen. Bin kan lära sig att vänta ut bålgetingar, men när sammetsgetingar hittar ett bo med bytesdjur praktiskt taget belägrar de det. Bina dör. Sammensgeting går illa åt honungsbin men också vilda bin och andra steklar, säger Niklas Johansson vid SLU.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV