Genom att ersätta rotavdraget med ett klimatavdrag kan flera gagnas av det liksom bidra till en grön omställning och stimulera en svensk byggbransch i kris. Det menar Katalys vars rapport Klimat-rot – en reform för att vända byggkris till klimatomställning släpptes i fredags. Rapportförfattaren och den fristående utredaren Rikard Allvin säger att rapporten har mötts av positiva reaktioner. 

– Jag upplever att det finns ett stort intresse för reformer på det här området, och särskilt då om det går att göra på ett sätt som minskar den socioekonomiska snedfördelning som historiskt varit förknippad med rot-avdraget, säger han till Landets Fria Tidning. 

Rapporten konstaterar att de nuvarande rut- och rotavdragen har varit omfördelande åt fel håll – det vill säga att den största delen av statens kostnader har gått till de starkaste inkomstgrupperna. Rikard Allvin menar att ett klimatavdrag kan komma till rätta med detta genom att utforma det så att det kan användas av andra parter: 

– Dels genom att antalet användare utökas, bland annat allmännyttan, men också genom att storleken på avdragen samt vilka åtgärder som ingår, anpassas utifrån var i landet åtgärden sker.

Billig reform med stor klimat- och miljönytta

Rapporten hänvisar bland annat till att Riksrevisionen bedömer att andra insatser än rotavdraget krävs för att svartarbete och annan brottslighet finns i flera av rotföretagen och i andra delar av byggindustrin. Rikard Allvin tror att ett klimatavdrag skulle kunna stävja svarta löner och brottslighet inom byggbranschen, åtminstone om man knyter möjligheten till krav på utförarna, som exempelvis kollektivavtal och miljöcertifieringar. 

Han tror också att det finns potential för ett klimatavdrag att bidra till att bevara nuvarande arbetstillfällen inom byggbranschen. I rapporten dras slutsatsen att det är sannolikt att nyttorna med ett klimatavdrag kommer att bli större än ”de blygsamma samhällskostnaderna”. Detta eftersom man gör bedömningen att klimat- och miljönyttan kan bli stor samtidigt som kostnaden inte bör bli stor eftersom mycket av resurserna i form av arbetskraft och material i dagsläget står oanvända. 

Ni nämner åtgärder som bland annat laddinfrastruktur i glesbygd, trädplantering, dränering och energieffektivisering som bör berättiga till klimatavdrag. Hur har ni kommit fram till vilka åtgärder som bör ingå i klimatavdraget?

– Det är en sammanvägning av vilka åtgärder som i andra studier bedömts som effektiva samt vilka åtgärder som rimligen är genomförbara för användarna – bostadsbolag, småföretag och privatpersoner. En exakt lista på åtgärder behöver utredas vidare och effektiviteten av åtgärderna behöver utvärderas kontinuerligt.

Hur tror ni att det politiska stödet för ett sådant här avdrag ser ut?

– Det borde vara stort  – det är en förhållandevis enkel reform med goda möjligheter att bidra till klimatomställning och miljömål samtidigt som det blir en nödvändig stimulansåtgärd till en byggbransch i kris.