Trots att en majoritet av svenskarna är positiva till att göra det obligatoriskt för EU-länderna att restaurera natur på en femtedel av deras mark- och vattenområden fram till 2030 motsätter sig den svenska regeringen lagen. Enligt undersökningen, som har gjorts på uppdrag av WWF  i Nederländerna, Finland, Ungern, Italien, Polen och Sverige, är tre av fyra respondenter positiva till lagen.

– Det är tydligt att det finns en stor majoritet i Sverige som vill restaurera svensk natur. Regeringen måste lyssna på opinionen och ge sitt stöd för att den färdigförhandlade lagen träder ikraft, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande. 

Det skulle räcka med att Sverige, eller något annat land, ändrar sig och ställer sig bakom lagen för att den ska gå igenom.

Skulle ha godkänts i mars i år

EU-länderna kom överens om naturrestaureringslagen under 2023, och planen var att den skulle godkännas i mars i år. Men efter att Ungern vände och motsatte sig lagen hade den inte längre tillräckligt stort stöd. För att ändå försöka få igenom lagen skrev Irland tillsammans med tio andra EU-länder ett brev till övriga länders miljöministrar i förra veckan där de understryker vikten att lagen antas. 

”Att restaurera ekosystem är avgörande för att mildra och ställa om för klimatförändringarnas effekter, och för att skydda den europeiska matsäkerheten”, skriver de elva länderna, rapporterar Reuters. Utöver Irland har Cypern, Tjeckien, Frankrike, Danmark, Estland, Tyskland, Litauen, Luxemburg, Slovenien och Spanien undertecknat brevet. Brevet fortsätter: ”Om vi som EU-ledare nu misslyckas med att agera kommer det att på ett grundläggande sätt underminera allmänhetens förtroende för vårt politiska ledarskap”. 

Snabbaste uppvärmningen sker i Europa

I brevet framhåller ministrarna att Europa är ”den kontinent som värms upp snabbast och står inför oöverträffade effekter av de sammanflätade natur- och klimatkriserna”. Länderna som står bakom brevet oroas över att om lagen inte ratificeras under juni månad kan den läggas i träda lång tid framöver eftersom Ungern tar vid EU-ordförandeskapet i juli. 

– Vi måste agera omedelbart och beslutsamt för att slutföra den politiska processen. Misslyckas vi med det skulle det innebära att vi ger fria händer åt att förstöra naturen, säger den irländska miljöministern Eamon Ryan, uppger The Guardian. 

Ministrarna som har undertecknat brevet varnar också för att om lagen inte antas kommer EU:s rykte globalt få sig en rejäl törn eftersom unionen och medlemsstaterna antog ramverket om biodiversitet, Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, på COP 15 2022. Ramverket innehåller mål om att stoppa den pågående förlusten av biologisk mångfald. 

Går emot opinionen i de egna länderna

Länderna som motsätter sig lagen, Sverige inkluderat, anser att den kommer att drabba industrier i EU. I Sverige finns kritik kring hur skogsbruket skulle påverkas:

– Under förhandlingarna så rörde det sig långt i Sveriges riktning. Men vi ser fortfarande att det saknas en förståelse för hur skogsbruket fungerar. Det hade behövts mer flexibilitet, sade statssekreterare Daniel Westlén, som representerade Sverige vid mötet i mars.

Inga länder verkar ha ändrat ståndpunkt sedan dess, och det innebär att läget är låst. Utöver Sverige motsätter sig Ungern, Italien och Nederländerna lagen. Österrike, Belgien, Finland och Polen har tidigare aviserat att de kommer att lägga ner sina röster. 

Den nya opinionsundersökningen som WWF står bakom visar dock att länderna som motsätter sig lagen går emot den allmänna opinionen i sina respektive länder. En majoritet av respondenterna från Sverige, Nederländerna, Italien och Ungern vill att den biologiska mångfalden ska stärkas och 53 procent svarade att de håller med om påståendet: ”Minskningen av den biologiska mångfalden i EU måste åtgärdas snarast genom att naturen och ekosystemen återställs”. 

– Opinionsundersökningen visar att så många som sju av tio i Sverige håller med om att vi ska ha en restaureringslag för EUs medlemsländer. Endast 6 procent håller inte med. Beslut om restaureringslagen kan skjutas till efter valet. Hur du röstar i EU-valet kommer att avgöra hur naturfrågorna prioriteras, säger Emelie Nilsson, naturvårdsexpert på WWF.

WWF betonar vikten att naturrestaureringslagen antas eftersom Europa har en mycket hög andel mark som används för ”bebyggelse, infrastruktur och produktionssystem”. Utöver kravet på att restaurera 20 procent av mark- och vattenområden som är i dåligt skick till gott skick fram till 2030, ska 60 procent av all skadad natur ha återställts till 2040, och 90 procent till 2050.