EU:s naturrestaureringslag hänger återigen på fallrepet, efter att Ungern valt att rösta emot förslaget – som även Sverige bidrar till att stoppa.
Den omdiskuterade lagen skulle enligt planerna definitivt godkännas vid medlemsländernas miljöministermöte på måndagen. Men i förra veckan ändrade sig Ungern – och då finns inte längre någon tillräcklig majoritet för att driva igenom lagen och dess regler om att återställa natur och våtmarker.
Även Sverige har motsatt sig lagen.
– Under förhandlingarna så rörde det sig långt i Sveriges riktning. Men vi ser fortfarande att det saknas en förståelse för hur skogsbruket fungerar. Det hade behövts mer flexibilitet, förklarar statssekreterare Daniel Westlén, som representerar Sverige vid måndagens möte.
Bondeprotester
Det ungerska regeringspartiets ledamöter i EU-parlamentet röstade för naturrestaureringen så sent som i slutet av februari. Omsvängningen nu motiveras av statssekreterare Anikó Raisz med att ”mycket har hänt” och att man vill behålla den egna flexibiliteten.
Men det är också tydligt att protesterna inom jordbruket runt om i Europa spelar in.
– Jordbrukssektorn är en väldigt viktig sektor, inte bara i Ungern. Vi måste vara realistiska och tänka på alla de aktörer och sektorer som vi behöver för att nå våra mål inom klimatskyddet, säger Raisz på väg in till måndagsmötet.
Börja om i höst?
Vad som händer härnäst är oklart. Utöver Sverige och Ungern finns bland andra Nederländerna, Italien och Polen bland motståndarna.
Vårens ordförandeland Belgien grubblar över nästa steg: kan man fortsätta förhandla eller skjuta över allt till efter EU-valet och nästa EU-kommission?
– Om den stoppas så stoppas den. Då måste kommissionen komma tillbaka. Då får vi se vad nästa kommission gör, säger Daniel Westlén.
EU:s naturrestaureringslag
EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en ”fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologisk mångfald”. Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.Både bland EU:s medlemsländer och EU-parlamentet fanns stor oenighet om förslaget innan man till sist nådde en uppgörelse efter kompromissförhandlingar i höstas. I grunden handlar det om hur ängar och våtmarker kan återskapas, skogar blandas upp och grönområden skapas i städerna.
EU-parlamentet godkände lagen den 27 februari. Godkännande krävs dock även från EU-länderna i ministerrådet.
