– Helgen är till för att både prata i allmänhet om vilka behov man har, och för att titta på markerna för att försöka gestalta hur det här kan se ut, säger Magnus Skånberg till Landets Fria, och förklarar att de kommande nybyggarna kommer att avgöra vilka gemensamma behov och värden som ska forma byn.

Han är projektledare för Bogemenskap Dalsland, ett Leaderprojekt (se faktaruta) som Dalslands folkhögskola i Färgelanda är huvudman för. Andra projektpartner är kommuner, bygdeföreningar, lokala arkitekter och byggföretag samt Dalslands Sparbank. Fokus för utflyttarhelgen är Dals Rostock, en liten ort i Melleruds kommun mitt i Dalsland, som växte fram kring en hälsobrunn från 1700-talet. 

Magnus Skånberg framhåller att Dals Rostock på flera sätt är en ideal plats för att skapa en småhusby och få fart på en utflyttarrörelse. Från Dals Rostocks affär tar det omkring två timmar att pendla till Göteborg med tåg och buss. Närheten till Kroppefjälls vildmarksområde med tolv naturreservat och sammanlagt 100 kilometer vandringsleder är en annan lockelse.

Utgår ifrån Kroppefjällsparken

Bogemenskap Dalsland som står värd för utflyttarhelgen anordnade redan i förra veckan en digital träff för de som är intresserade av att delta i småhusbyprojektet. Det finns kommunägd mark tillgänglig som skulle kunna fungera som en mindre småhusby och på tisdagskvällen presenteras dessa liksom frågor som upplåtelseformer, byggplaner, ekonomi och upplägg. 

Steg två är utflyttarhelgen den 26–28 april som kommer att utgå från kommunen före detta vårdboende i Kroppefjällsparken. På programmet finns samtal om en bogemenskap, liksom studiebesök hos eldsjälar i byn och hos tiny house-byggare i Grinstad en bit bort i Melleruds kommun.

– Vi hoppas att det kommer några deltagare som är ganska redo, säger Magnus Skånberg.

Han förklarar att många av deltagarna sannolikt kommer att vilja veta mer om projektet i största allmänhet och lära känna de andra. För Magnus Skånberg hade en idealsituation varit flera parallella projekt med lite olika inriktningar. 

– Vissa vill gärna bygga sitt eget hus på en friköpt tomt. Det gör det lättare att få lån och det blir smidigare när man ska sälja, säger han och förklarar att andra vill leva enkelt och gärna billigt. Är målsättningarna alltför olika kan det vara svårt att kombinera projektet för att passa alla. 

Svårast är att börja

I en byggemenskap kan framtida boende gå samman redan i planeringsstadiet, och boendeformen karaktäriseras av större möjligheter till samvaro och gemenskap mellan grannar än i ett vanligt bostadskvarter. Målet med Bogemenskap Dalslands arbete är både att bygga samhörighet grannar emellan genom gemensamma aktiviteter som exempelvis odling, och att skapa en levande landsbygd.

Dalslands folkhögskola gjorde redan 2020 en förstudie över hur nya grupper skulle kunna motiveras att flytta till Dalsland. Samma år drog folkhögskolan igång en ettårig heltidskurs – Det goda livet för en hållbar framtid – där deltagarna lär sig färdigheter som underlättar en flytt från stad till landsbygd. Odling, natur- och skogsbruk, renovering, återbruk och entreprenörskap är moment som ingår. 

Annars brukar den största utmaningen inför att flytta till landsbygd eller dra igång en bogemenskap vara att börja. Särskilt när det inte finns ett enkelt beprövat recept att följa:

– När något väl är etablerat är det lätt att haka på, men första steget är ganska stort, säger Magnus Skånberg som gärna ser att aktörer som HSB, allmännyttan eller liknande, också projekterade olika former av gemensamhetsboenden. Eftersom det inte finns i nuläget kliver projekt som Bogemenskap Dalsland in som stöd:

– Vi ska inte köpa marken eller snickra hus, vi ska vara möjliggörare. Därför är det bra att kommunen är så pass på. Med inspiration från den goda samverkan med Melleruds kommun drömmer vi om att forma ett koncept som vi kan ta vidare till andra ställen, säger han och förklarar att en bra lösning är att kommunen arrenderar ut mark de äger till den som vill bygga småhus:

–  Och man kan hjälpas åt att hitta lösningar kring planfrågor, bygglov och avlopp som gör att kostnaderna blir överkomliga. Annars går det knappt att bygga i glesbygden där huspriserna är så mycket lägre, säger Magnus Skånberg.

Gemenskap skapas genom att göra saker ihop

Han har lång erfarenhet av att bygga bogemenskaper i olika varianter, han var bland annat med och skapade Alternativbyn i Svenshögen i Bohuslän. Västergötland.

– Det var en ingång. Jag har fortsatt med olika community-projekt, och om hur man ska skapa eller göra det gemensamma, säger han.

Bäst underlag för en fungerande och hållbar bogemenskap tror Magnus Skånberg just handlar om att göra saker ihop. Som att odla ihop eller ha en gemensam djurhållning. Det gör att människor binds samman. Han understryker att det brukar vara de mjuka frågorna som är svårast att knäcka: Hur skapas en god anda, hur kan en grupp hålla samman även om det blir slitningar, och hur hanterar man folks förhoppningar och besvikelser? 

– Ett projekt kan vara hur fungerande som helst på det praktiska planet. Men det räcker kanske inte med att dela verkstadslokal med andra för att känsla av gemenskap sak uppstå. I längden behöver man ha gemensamma mål, och helst också utgå från eller utveckla någon form av värdegemenskap för att det hela ska lyckas.