”Det glömda landskapet” – så har ibland Dalsland med sina omkring 50 000 invånare beskrivits. Men det är samtidigt ett landskap med mycket kreativitet och med flera konstnärliga och sociala kluster. Bogemenskap Dalsland kan beskrivas som ett försök att spinna vidare på den där kreativiteten och locka fler som attraheras av det goda livet på landet att flytta till Dalsland.

– Dalsland präglas av en väldigt vacker natur, det är ganska låga huspriser samtidigt som det också är ganska nära till Göteborg. Vi ser att det finns en stark potential i det här men att det inte riktigt har kommit igång. Så vi hoppas kunna starta en utflyttarrörelse, säger Magnus Skånberg som arbetar på Dalslands folkhögskola i Färgelanda som projektledare för Bogemenskap Dalsland.

Förutom folkhögskolan ingår även flera kommuner och bygdeföreningar i projektet.

Tanken med Bogemenskap Dalsland är alltså inte bara att få folk att flytta till landskapet, utan också att de som flyttar dit ska kunna ingå i olika bo- och byggemenskaper (se faktaruta). Därför försöker man nu via hemsidan att matcha ihop personer som har mark att erbjuda med personer som vill flytta dit och bygga på marken eller som har ett tiny house som de vill hitta en uppställningsplats för.

– Just nu går räntorna och byggkostnaderna upp rejält och då krävs det väldigt driftiga personer som samtidigt har god ekonomi för att man ska kunna komma igång och börja bygga. Där ser vi att tiny houses skulle kunna vara ett billigare alternativ, det är också något som har blivit mer etablerat på senare år med kurser där man kan lära sig att bygga till exempel, säger Magnus Skånberg.

Kurs om livet på landet

På folkhögskolan i Färgelanda finns också sedan 2020 en kurs som heter ”Det goda livet” som ska ge den kunskap som behövs för att flytta från en storstad ut på landsbygden.

I kursen ingår bland annat lärande om odling, skogsbruk, återbruk, entreprenörskap och mycket mer.

– En av lärarna på kursen beskrev det som att de som vill flytta ut på landsbygden ofta har mycket energi och mod, medan de som bor på landet sitter på väldigt mycket kunskap och erfarenhet men generellt är lite försiktigare av sig. Men om man kan koppla ihop energin och modet med kunskapen och erfarenheten så kan man åstadkomma något riktigt bra, säger Magnus Skånberg.

För att skapa en bra sammanhållning menar han att det är en fördel om det finns ett gemensamt problem som man tillsammans kan arbeta för att lösa. Själv var han i början av 2000-talet med och skapade den så kallade Alternativbyn i Svenshögen i Västergötland. En sak han lärde sig då är att det i en bo- eller byggemenskap finns både ”hårda” frågor som finansiering och tillstånd och ”mjukare” frågor som mer handlar om kulturen.

– De mjuka frågorna är oftast svårare att lösa. De går att överbrygga men det krävs att det finns en förståelse för andra perspektiv, en social kompetens och ett bra ledarskap.

Utbildning och kultur

Magnus Skånberg lyfter också fram att det är mycket som sker i samhället nu som gynnar den gröna vågen. Energi- och matkrisen gör att fler får upp ögonen för att producera sin egen mat och el, och pandemin har gjort att många vant sig vid att jobba på distans med videomöten.

Några av de ”levande kluster” som redan finns i Dalsland är området runt Dals-Långed och Fengersfors samt Dals-Rostock. I Dals-Långed finns sedan nästan hundra år tillbaka Stenebyskolan som i dag rymmer flera olika utbildningar inom design, konst och hantverk. Några kilometer norrut, i ett gammalt pappersbruk i det lilla samhället Fengersfors, ligger kulturcentret Not Quite som både rymmer ateljéer och verkstäder men också konsthallar, gallerier samt en butik och ett kafé. I Dals-Rostock finns bland annat Sandlycke gård som arbetar med småskalig och hållbar odling, här arrangeras också en konstvandring och det finns även en aktiv hembygdsförening. Dals-Rostock kommer också att vara värd för årets Omställningskonferens som äger rum i september.

– Det blir också ett sätt att visa upp allt spännande som händer häromkring och inspirera dalslänningarna.

Några andra saker som är på gång i år är inspirationsfestivalen ”Det spirar i myllan” som kommer att äga rum 13–14 maj på Dalslands folkhögskola och innehålla teman som ”bokraft”, ”pionjärer”, ”levande kluster” och ”rötter och samverkan”. Den 31 juli till 3 augusti erbjuds också en sommarkurs för alla som är nyfikna på att uppleva det kreativa Dalsland.

Lo Ragnar & Nino

Lo Ragnar Lindström och Nino Mick är båda hyllade poeter. Lo Ragnars dikter skildrar den svenska norrländska glesbygden och dikten Min eld vann Aftonbladet kulturs skrivartävling 2022. Nino Mick å sin sida har varit svensk mästare i poetry slam och skrivit flera diktsamlingar. Nu möts de båda poeterna i en föreställning om glesbygd, tro och identitet där nyskrivna dikter blandas med nyskriven musik. Föreställningen turnerar med Riksteatern under hösten och våren, för turnédatum se Riksteaterns hemsida.

I kroppen min (Riksteatern)

2013 dog författaren, journalisten och musikern Kristian Gidlund i cancer, endast 29 år gammal. Fram till sin död skrev han bloggen I kroppen min när han naket och öppet skildrade sin kamp mot cancern. I föreställningen som bygger på texter från bloggen spelar Razmus Nyström en man som utforskar meningen med livet och döden. Kristian Gidlunds barndomsvän Mats Björke står för den specialkomponerade musiken. I kroppen min är på turné under hösten och avslutas med en föreställning i Leksand den 27 november. För övriga speldatum se riksteatern.se

Tv-serier

Historien om Sverige

Med anledning av att det har gått 500 år sedan Gustav Vasa blev kung i Sverige väljer SVT att storsatsa med sin mest påkostade historieserie någonsin. 100 historiker, arkeologer och experter medverkar och påkostade scenerier ska ge kött och blod åt tiden som skildras. Serien kommer att sändas i tio delar med premiär den 5 november. Ciceron är skådespelaren Simon J Berger.

Vi som valde att stanna

Vi som valde att stanna är en ukrainsk dramaserie i sex delar som har samproducerats av SVT. Serien skildrar krigsutbrottet och de människor som har valt att stanna kvar i Kiev. Varje del tar avstamp i verkliga händelser och tanken är att visa vanliga människors liv – bortom krigsrubrikerna.

Filmer

Tillsammans 99

23 år efter att filmen Tillsammans hade premiär återvänder Lukas Moodyson till karaktärerna som vi fick följa i 1970-talskollektivet. Nu har det hunnit bli 1999, kollektivet är sedan länge splittrat kvar finns bara Göran och Klasse. Men så en dag återförenas de för att fira Görans födelsedag. Vad har hänt sedan sist, lever drömmarna från 70-talet fortfarande kvar och äter Göran fortfarande gröt? Frågorna är många.

Vintersaga

Sången Vintersaga av Ted Ström sjöngs in av Monica Törnell på 80-talet och har kommit att bli en svensk klassiker. I filmen med samma namn gör Carl Olsson ett försök att skildra det svenska vemodet. Precis som i låten gör han nedslag på olika platser i ett fruset vintersverige. Här finns kärlek, vänskap, fotboll och drömmar men också alkohol, droger och mörker. Tillsammans formar de 24 ögonblicksbilderna en bild av landet där det blåser en isande, gråkall vind.

This world is not my own

Den här dokumentärfilmen berättar den verkliga historien om Nellie Mae Rowe, en kvinna som föddes i den amerikanska södern år 1900 som dotter till en före detta slav och som senare kom att bli en berömd och internationellt hyllad konstnär. Samtidigt som den skildrar hennes liv fram till hennes död 1982 så speglas också den amerikanska segregationen, rasismen och medborgarrättskampen. Filmen visas på Folkets bio.

Somliga går med trasiga skor

Vad finns det att berätta om Cornelis Vreeswijk som inte redan är sagt? Kanske en hel del ändå. Med hjälp av aldrig tidigare visat arkivmaterial tecknar regissören Magnus Gertten sin bild av den ikoniska trubaduren. En person som trots allt framgångar fortsatte att ge röst åt samhällets utsatta och svaga, kanske för att han såg sig själv som en av dem. Filmen går upp på bio den 17 november.

Labor 

Den här filmen handlar om Hanna som flyttar från Sverige till San Francisco där hon snart kommer i kontakt med queerscenen och börjar försörja sig som sexarbetare. Hanna Pils har regisserat en film som ska utmana vår syn på sex och arbete. Filmen visas på Folkets bio.

Handen upp, alla som slitit sitt hår i processen pussla ihop långa tågsträckor till kontinenten. En kurs på Röda korsets folkhögskola i Skärholmen i södra Stockholm kan minska våndorna inför nästa semesterplanering.

Kursen ges på kvartsfart under våren 2024, och innehåller digitala såväl som fysiska träffar. Den avslutas med en två veckor lång tågresa till den spanska provinsen Katalonien. Resan planeras under kursen, och under resans gång ingår möten med olika aktörer som arbetar med hållbart resande och lokal utveckling.

I teoridelen ingår historiska och kulturella aspekter av resande och turism, liksom ekologisk och social hållbarhet kopplat till resande. ”Vi jobbar också med hur vi kan göra vår egen omställning och hur vi kan inspirera andra att förändra sina resmönster”, står att läsa i kursbeskrivingen.