Energi-temp

Dalsland lockar inflyttare med egen mark

Elever på folkhögskolekursen Det goda livet på Färgelanda folkhögskola arbetar med att bygga en hönsgård.

Dalsland är ett landskap som under lång tid präglats av befolkningsminskning – men nu ska trenden vända. Genom projektet Bogemenskap Dalsland ska ”gröna vågare 2.0” som vill flytta till bygden matchas ihop med personer som har mark att erbjuda.

”Det glömda landskapet” – så har ibland Dalsland med sina omkring 50 000 invånare beskrivits. Men det är samtidigt ett landskap med mycket kreativitet och med flera konstnärliga och sociala kluster. Bogemenskap Dalsland kan beskrivas som ett försök att spinna vidare på den där kreativiteten och locka fler som attraheras av det goda livet på landet att flytta till Dalsland.

– Dalsland präglas av en väldigt vacker natur, det är ganska låga huspriser samtidigt som det också är ganska nära till Göteborg. Vi ser att det finns en stark potential i det här men att det inte riktigt har kommit igång. Så vi hoppas kunna starta en utflyttarrörelse, säger Magnus Skånberg som arbetar på Dalslands folkhögskola i Färgelanda som projektledare för Bogemenskap Dalsland.

Magnus Skånberg är projektledare för Bogemenskap Dalsland
Magnus Skånberg är projektledare för Bogemenskap Dalsland. Foto: Färgelanda folkhögskola

Förutom folkhögskolan ingår även flera kommuner och bygdeföreningar i projektet.

Tanken med Bogemenskap Dalsland är alltså inte bara att få folk att flytta till landskapet, utan också att de som flyttar dit ska kunna ingå i olika bo- och byggemenskaper (se faktaruta). Därför försöker man nu via hemsidan att matcha ihop personer som har mark att erbjuda med personer som vill flytta dit och bygga på marken eller som har ett tiny house som de vill hitta en uppställningsplats för.

– Just nu går räntorna och byggkostnaderna upp rejält och då krävs det väldigt driftiga personer som samtidigt har god ekonomi för att man ska kunna komma igång och börja bygga. Där ser vi att tiny houses skulle kunna vara ett billigare alternativ, det är också något som har blivit mer etablerat på senare år med kurser där man kan lära sig att bygga till exempel, säger Magnus Skånberg.

Kurs om livet på landet

På folkhögskolan i Färgelanda finns också sedan 2020 en kurs som heter ”Det goda livet” som ska ge den kunskap som behövs för att flytta från en storstad ut på landsbygden.

I kursen ingår bland annat lärande om odling, skogsbruk, återbruk, entreprenörskap och mycket mer.

– En av lärarna på kursen beskrev det som att de som vill flytta ut på landsbygden ofta har mycket energi och mod, medan de som bor på landet sitter på väldigt mycket kunskap och erfarenhet men generellt är lite försiktigare av sig. Men om man kan koppla ihop energin och modet med kunskapen och erfarenheten så kan man åstadkomma något riktigt bra, säger Magnus Skånberg.

Foto: Agnes Lissbrant/Det goda livet
Foto: Agnes Lissbrant/Det goda livet

För att skapa en bra sammanhållning menar han att det är en fördel om det finns ett gemensamt problem som man tillsammans kan arbeta för att lösa. Själv var han i början av 2000-talet med och skapade den så kallade Alternativbyn i Svenshögen i Västergötland. En sak han lärde sig då är att det i en bo- eller byggemenskap finns både ”hårda” frågor som finansiering och tillstånd och ”mjukare” frågor som mer handlar om kulturen.

– De mjuka frågorna är oftast svårare att lösa. De går att överbrygga men det krävs att det finns en förståelse för andra perspektiv, en social kompetens och ett bra ledarskap.

Utbildning och kultur

Magnus Skånberg lyfter också fram att det är mycket som sker i samhället nu som gynnar den gröna vågen. Energi- och matkrisen gör att fler får upp ögonen för att producera sin egen mat och el, och pandemin har gjort att många vant sig vid att jobba på distans med videomöten.

Några av de ”levande kluster” som redan finns i Dalsland är området runt Dals-Långed och Fengersfors samt Dals-Rostock. I Dals-Långed finns sedan nästan hundra år tillbaka Stenebyskolan som i dag rymmer flera olika utbildningar inom design, konst och hantverk. Några kilometer norrut, i ett gammalt pappersbruk i det lilla samhället Fengersfors, ligger kulturcentret Not Quite som både rymmer ateljéer och verkstäder men också konsthallar, gallerier samt en butik och ett kafé. I Dals-Rostock finns bland annat Sandlycke gård som arbetar med småskalig och hållbar odling, här arrangeras också en konstvandring och det finns även en aktiv hembygdsförening. Dals-Rostock kommer också att vara värd för årets Omställningskonferens som äger rum i september.

– Det blir också ett sätt att visa upp allt spännande som händer häromkring och inspirera dalslänningarna.

Foto: Agnes Lissbrant/Det goda livet
Foto: Agnes Lissbrant/Det goda livet

Några andra saker som är på gång i år är inspirationsfestivalen ”Det spirar i myllan” som kommer att äga rum 13–14 maj på Dalslands folkhögskola och innehålla teman som ”bokraft”, ”pionjärer”, ”levande kluster” och ”rötter och samverkan”. Den 31 juli till 3 augusti erbjuds också en sommarkurs för alla som är nyfikna på att uppleva det kreativa Dalsland.

Bogemenskap Dalsland

Huvudman för projektet är Dalslands folkhögskola som drivs tillsammans med en lång rad aktörer, däribland kommuner och lokala bygdeföreningar.

Projektet är Leaderfinansierat och löper fram till hösten 2024. Därefter är tanken att det ska leva vidare genom en digital mötesplats.

Källa: Bogemenskap Dalsland