På lördag kan den som besöker Österlens folkhögskola sätta potatis i hink och ta med sig den hem. Skolan har öppet hus och är också en del av Potatisuppropet som drog igång 2020.
– Vi vill få fler att våga och vilja odla sin egen mat, säger Jennifer Kirkland-Persson från Österlens folkhögskola till Landets Fria.
Under lördagen kan besökare sätta potatis i såväl mark som hink. Österlens folkhögskola i Tomelilla i Skåne län har odlingsmark för bland annat potatis som ska sättas i helgen. Men för att göra steget till att odla själv så litet som möjligt kan den som vill också sätta potatis i hink och ta med sig den hem. Potatisen kan sedan växa på en uteplats eller på en balkong för den som inte har egen mark eller tomt.
– Potatis är lättodlat. Vi har 20 hinkar som den som vill får sätta potatis i och ta med hem, säger Jennifer Kirkland-Persson, ansvarig för odlings- och självhushållningskurser på Österlens folkhögskola.
Del av Potatisuppropet
Man kan behöva fylla på med mer jord i hinken allteftersom men mycket mer än så krävs inte för att sätta igång att odla själv. Jennifer Kirkland-Persson deltog nyligen i Omställningsverkets digitala informationsmöte om Potatisuppropet och berättade då om potatis-i-hink-initiativet. Potatisuppropet arrangeras sedan 2020 och drogs igång av jordbrukaren Anders Persson i Söderhamn. Inspirationen kommer från upproret i Söderhamn den 11 april 1917 på grund av matbrist som rådde under första världskriget.
Omkring 200 kvinnor tågade då till Rådhustorget i Söderhamn för att kräva bröd åt folket. Det blev startskottet för ett uppror som snabbt spred sig över landet. Så småningom blev en av parollerna ”Alla sätta potatis utom de tråkiga”, och potatis sattes bland annat i Vasaparken i Stockholm för att lindra matbristen.
För Anders Persson handlar Potatisuppropet om att sprida kunskap om matförsörjning, behovet av lokal mat och vikten av att fler människor blir matproducenter. ”Vi är några procent som försörjer flertalet, det måste ändras på”, säger han i en kort video på Omställningsnätverkets Youtubesida.
Civilsamhällets fredsberedskap
Omställningsverkets möte om uppropet i förra veckan handlade också om civilsamhällets roll i fredsberedskap. Förra året deltog folk i över hundra orter, både i stad och på landsbygd i uppropet och satte potatis för att uppmärksamma bristerna i den svenska matförsörjningen. I år deltar ännu fler organisationer.
– Det är otroligt kul att vi i år har fler organisationer än någonsin. Vi behöver alla ta ansvar för att bygga beredskap, vi har ett världsläge som är oroväckande. I år vill vi också bygga fredsberedskap, sade Omställningsnätverkets Arci Pasanen under informationsmötet som också berättade att det i år blir en potatissättarvecka kring Kristi himmelsfärd för de som bor på platser där vädret har hunnit bli tillräckligt varmt:
– Vi som bor på de breddgraderna kan vara med och peppa och bjuda in folk till det. Mer information kommer så småningom på vår Facebooksida.
Odling rätt i tiden
Jennifer Kirkland-Persson flyttade som 19-åring till Sverige från USA, och var inledningsvis engelsklärare på Österlens folkhögskola. Hon beskriver sig som en odlingsnörd och när rektorn erbjöd henne att odla på skolans mark behövde hon ingen betänketid. Inledningsvis användes odlingen för att få in avbrott i schemat för eleverna som redan läste på folkhögskolan. Så kom covid-19-pandemin. Rektorn frågade Jennifer Kirkland-Persson kände någon som kunde hålla en odlingskurs på 50 procent på distans.
– Jag sa, välj mig, pick me, säger hon med ett skratt och förklarar att även om hon gillar att vara engelsklärare också var det svårt att göra det på distans.
Sedan dess har antalet deltagare ökat, och intresset för odlings- och självhushållningskursen har vuxit. Nu är de två som håller i kurserna som är på 25 procent, en nybörjarkurs och en fortsättningskurs. Söktrycket är stort, framför allt till nybörjarkursen där det ofta är mellan 70–100 sökande till de omkring 25 platserna.
– Det var så rätt i tiden, när alla gick hem under pandemin, och hade extra tid.
Kriser väcker reflektion
Jennifer Kirkland-Persson tror att det inte bara handlade om tid och fler timmar i hemmet utan att krisen som pandemin innebar också fick folk att reflektera över saker som vanligtvis tas för givet: Fulla hyllor i livsmedelsaffärerna. Även om det var bristen på toalettpapper som fick mest uppmärksamhet var det även andra varor som gick åt fort, pasta och ris, liksom sjukvårdsmateriel och läkemedel. I april 2020 varnade Jordbruksverket för kommande brist på grönsaker och frukt.
– Man tänkte, oj, vi kanske inte får in varorna som vi tar för givet. Och sedan började kriget i Ukraina, säger hon och pekar på att liknande reflektioner gjordes då i februari 2022.
Kunskap ingen kan ta ifrån en
Odlingsintresset hade Jennifer Kirkland-Persson delvis med sig hemifrån, hennes mamma brukade odla under hennes uppväxt. Men det var långt senare som hon själv gav sig in i odlandet på allvar. Inspirationen kom från en artikel i tidningen Land av journalisten och trädgårdsexperten Sara Bäckmo där hon berättade att hon var självförsörjande stora delar av året och att hon hade åstadkommit det samtidigt som hon hade tre små barn.
– Då började jag ta tag i min egen odling, och numera är vi självförsörjande i ungefär ett halvår. Potatis köper vi inte, förutom lite i juni, men vi har i princip varit självförsörjande på åtta potatis i omkring åtta år.
Vad hoppas du att ni uppnår med lördagens odlingsevenemang?
– Att alla kan, att få fler att våga och vilja odla sin egen mat, säger hon och fortsätter:
– Det blir kunskap man har med sig och det kan ingen ta ifrån en.
