På fredag till söndag samlas människor aktiva i rörelser mot miljöförstöring, rasism och andra orättvisor i Folkets hus i Hammarkullen i Göteborg och Angereds folkhögskola. Bland talarna finns aktivister, fredsforskare, författare och föreningsaktiva från hela landet. 

En av dem är Lars Igeland, aktiv i Stad- och landnätverket, som i fjol var med och anordnade en liknande konferens på Färnebo folkhögskola där han arbetar. 

– Vi märkte då att människor i byar på landsbygden och i förorter och vissa stadsdelar känner sig ganska övergivna av samhället. De ekonomiska resurserna flödar till rika stadsdelar i städerna. Det är normen för hur man vill leva, medan andra områden stämplas som att det är fel på människorna som bor där på något sätt – när det är egentligen är den ekonomiska strukturen som är med och skapar det här, säger han.

”Kraften kommer underifrån”

Ett exempel är avregleringen av apoteken, som gjort att landsbygd och förorter saknar den samhällsservicen samtidigt som rika stadsdelar är välförsedda med apotek.

– Vi vill rikta sökljuset mot hur politiken och ekonomin försummar människorna i de utsatta stadsdelar och landsbygd, som skulle kunna jobba tillsammans för att ifrågasätta systemet och politiken, säger Lars Igeland och fortsätter.

– Organisering är en nyckel till förändring. Vi vill länka ihop människor som är aktiva och gör bra grejer så att de kan ställa krav. Kraften kommer underifrån. 

Är tanken att konferensen ska utmynna i något?

– Det skulle kunna leda till en nationell kampanj kring att ställa krav gentemot riksdag och regering, som skulle kunna handla om återföring av vinster där man utplundrar naturresurser som skogar. Man sätter upp vindparker men vinsterna hamnar där huvudkontoret ligger istället för att ge någonting tillbaka till bygderna.

– Men det kan också bli diskussioner och strategiska möten som ger informella kontakter att bygga vidare på för att stötta varandra när det väl gäller, säger Lars Igeland.

Vad har politiskt försummade förorter gemensamt med landsbygd när det handlar om rättvis klimatomställning? Vad kan finnas att samarbeta kring i sådana frågor?

– Småbrukare skulle kunna samverka med personer i stadsdelarna för matproduktion och förädling. I dag går man via någon grossist som suger ut massa pengar på vägen. Det skulle kunna gå att göra någon form av matvärnssamarbete mellan stad och land. Det ligger nära till hands.

Knyta klimatrörelsen till landsbygden

Klimatrörelsen behöver också länkas samman bättre och få till en dialog med fler människor på landsbygden, menar Lars Igeland. 

– Den länken tror jag är jättespännande. Vi ser i Europas bondeprotester hur människor som är missnöjda med utvecklingen i dag kan få bilden av att miljörörelsen är problemet. Om man kan knyta band mellan miljörörelsen och landsbygden kan man istället rikta vreden mot de som skor sig på systemet.