Radar

Stockholm får tillstånd att fånga in koldioxid i stor skala

Visionsbild för framtida bio-CCS-anläggning i rött tegel med grå skorstenar.

Mark- och miljödomstolen har godkänt Stockholm Exergis ansökan om att bygga en av Europas första storskaliga anläggningar för infångning av koldioxid. Den ska kunna fånga in mer än vad stadens vägtrafik släpper ut. 

– Detta är en historisk dag för vårt bolag och för svenskt klimatarbete. När den står klar kommer anläggningen fånga in 800 000 ton koldioxid per år, vilket är mer än vad vägtrafiken i Stockholm släpper ut under samma period. Det kommer hjälpa både Stockholm och Sverige att nå sina klimatmål, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud i ett pressmeddelande.

Anläggningen ska ligga i Värtahamnen i Stockholm och skilja av och fånga in koldioxid från ett kraftvärmeverk som eldas med biobränsle. Koldioxiden ska därefter förvätskas, komprimeras och lagras först tillfälligt och sedan permanent, så kallad bio-CCS.

Planen är att anläggningen ska kunna tas i bruk år 2027. Men fler pusselbitar måste på plats dessförinnan, säger Anders Egelrud.

– En avgörande fråga är hur det statliga stödsystemet för bio-CCS utformas. Regeringen arbetar med frågan och vår förhoppning är att stödet snart kommer på plats.

”Detta är en historisk dag för vårt bolag och för svenskt klimatarbete”, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud. Foto: Stockholm Exergi

Slutförvar saknas

I dag saknas även plats för slutförvar av koldioxiden. En möjlighet är att mineralisera gasen i sandsten och lagra i gamla oljefält under havsbotten utanför Norges kust. En annan, landbaserad möjlighet är att lagra koldioxiden i den vulkaniska bergarten basalt, som i försök på Island har visat sig kunna binda gasen till fast form på bara två års tid. 

Resultatet av koldioxidlagringen är så kallade negativa utsläpp, detta eftersom koldioxiden avskiljs från eldning av biomassa som lagrat in växthusgasen från atmosfären. Negativa utsläpp är en förutsättning för att Sverige ska kunna nå klimatmålet om nettonollutsläpp år 2045, eftersom de faktiska utsläppen inte väntas minska i tillräcklig grad.