Radar

Så kan uttjänta solceller och vindsnurror bli mer hållbara

Ett gäng vindkraftverk mot blå himmel, i förgrunden solpaneler.

Allt fler solcellsparker och vindkraftverk anläggs i Sverige, men ännu saknas system för att ta hand om uttjänta solceller och vindturbinblad. För att råda bot på det föreslår Energimyndigheten nu skärpt producentansvar och en miljöfond.

Solpaneler har en livslängd på omkring 30 år och potentialen för reparation, återbruk och återvinning ses som stor. Men ännu finns inget cirkulärt system för återanvändning, eller för att ta vara på alla värdefulla och miljöskadliga material som solcellerna innehåller.

Energimyndigheten bedömer dock att det fortfarande finns tid kvar att hinna utveckla lämpliga lösningar för att nästan hela solcellspanelerna ska kunna återvinnas.

– Redan i dag finns det aktörer som har utvecklat eller håller på att utveckla olika lösningar för ökad cirkularitet. Genom att kartlägga dessa lösningar och arbeta gemensamt inom EU främjar vi utvecklingen. Samtidigt kan vi skapa förutsättningar för nya industriella värdekedjor för avfall här i Sverige, och på så sätt komma ett steg närmare det cirkulära samhället, säger Amanda Ros, projektledare för uppdraget på Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Myndigheten förslår bland annat ett utökat producentansvar för solceller, där regeringen utreder att införa straffavgifter för producenter som inte är anslutna till en producentansvarsorganisation och inte är anmälda till Naturvårdsverket. 

Miljöfond för vindturbiner

Vindturbiner har en livslängd på 25–30 år. I dag återanvänds en del av dem i nya vindkraftverk medan andra förbränns i cementindustrin. Till år 2030 beräknas mängden av fall vara så stort att andra lösningar krävs, enligt Energimyndigheten.

De uttjänta vindsnurrorna behöver hanteras högre upp i den så kallade avfallshierarkin, som bygger på EU:s lagstiftning. Den innebär att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas och i fjärde hand energiåtervinnas. 

Storskaliga lösningar för materialåtervinning behövs, enligt Energimyndigheten, som också föreslår en miljöfond för ändamålet.

– För att klara mängden avfall behöver vi genomföra ett antal åtgärder de närmaste åren. Bland förslagen finns en öronmärkt miljöfond för cirkulär avfallshantering av vindturbinblad, fortsatta medel för att kartlägga avfallsströmmar av olika kompositmaterial och nya regler med avfallskoder som kan underlätta handel med avfall inom EU-länder, säger Amanda Ros.

Så mycket avfall skapar sol och vind

• Mellan 2019 och 2021 genererades det i genomsnitt 27 ton avfall från solcellspaneler per år. Det kan jämföras med den totala mängden avfall från elutrustning som var ungefär 145 000 ton per år under motsvarande period.

• 2024–2029 uppskattas avfallet från vindturbinblad bli mellan 500 och 2 000 ton per år. Siffran kan jämföras med 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall som genererades under 2020.

Källa: Energimyndigheten