Radar

Betalkort utklassar kontanter – i klimatavtryck

Svenska sedlar och mynt utspridda på en plan yta.

Vad du köper har betydelse för klimatet – men också hur du väljer att betala. En kontant betalning har 280 gånger högre klimatpåverkan än om du väljer betalkortet eller Swish, visar en ny studie från KTH.

Varje dag gör svensken i genomsnitt två betalningstransaktioner. I fjol betalade fler med kontanter än föregående år, något som bryter en trend av minskande kontantbetalningar. En möjlig förklaring, skriver Riksbanken, är att privatpersoner har använt kontantbuffertar som de tagit ut i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

– Vi betalar fortsatt allt mer digitalt, men kontanthanteringen har ökat. Troligen har svenskarna lyssnat på MSB och tagit ut reservpengar och gömt i byrålådan, säger Niklas Arvidsson, professor på Institutionen för industriell ekonomi och management på KTH i ett pressmeddelande.

Det finns fler aspekter än beredskap att ta in när du väljer betalningsmedel. Bland argumenten för att behålla kontanter som betalningsmedel finns att de är tillgängliga för alla, oavsett digital utrustning och teknisk kompetens.

Värdetransporter och bomull

En fråga som färre förmodligen reflekterar över är hur betalningsmetoden påverkar miljön. I den nya studien har Niklas Arvidsson och hans kollegor jämfört betalningar via kort, appar, e-fakturor/gireringar och kontanter, och pekar ut sistnämnda som klimatboven i sammanhanget. 

Klimatbelastningen av en kontant betalning (5,62 gram koldioxidutsläpp) visade sig vara 280 gånger högre än med betalkort eller Swish (0,02 gram). Betalningsappar och e-fakturor/gireringar låg på liknande nivåer som kort.

Att kontanter har hög klimatpåverkan beror dels på att sedlar består av 90 procent bomull som kräver stora resurser för att produceras, samt utvinning av metaller till mynten. Även bankomater kräver mycket energi. Men den största klimatbelastningen från kontanterna, nästan 60 procent, kommer från värdetransporter. 

– Vi har också räknat på effekten om man använde biobränsle i stället för diesel, och elfordon där det funkar och ser att det skulle minska utsläppen betydligt, säger Niklas Arvidsson.

Men om du vill göra skillnad med dina köp finns fortfarande viktigare beslut att fatta än det om kontanter eller kort; betalningar står bara för 0,01 procent av Sveriges totala utsläpp.

Rapporten Climate impact assessment of retail payment services går att läsa här.