Energi

”Industrin maskerar sina intressen med uttryck som grön omställning”

Vandana Shiva klädd i lila sitter på en scen framför ett gult draperi, med en bukett blommor till höger i bild.

Att ändra utvecklingen från agroindustriellt till ekologiskt jordbruk är fullt möjligt, om den politiska viljan finns. Det menar författaren och aktivisten och Vandana Shiva, som nyligen besökte Järna.

Vandana Shiva har blivit en återkommande gäst i Järna. Samarbetet med kursen International youth initiative program (YIP) ger också studenter möjlighet att genomföra sina projektarbeten på hennes gård Navdanya i närheten av Dehradun i norra Indien.  

Shivas föredrag är rubricerat Biodiversity, food sovereignty and regeneration (biodiversitet, matsuveränitet och regeneration), men hon inleder med en idéhistorisk bakgrund där hon konstaterar att flera av de namn som format den världsbild vi lever med utgår från att exploatera naturen.

Hon nämner personer som Francis Bacon, mannen bakom det vetenskapliga paradigmet som utgår från empirisk forskning, filosofen Thomas Hobbes, och den politiska filosofen John Locke, som bland annat ansåg att ursprungsbefolkningen slösade bort sin mark genom att inte odla upp den.

Deras synsätt stod i direkt motsättning till perspektivet att världen är en levande organisk helhet, i Vedaskrifterna betecknat som ”Vasudhaiva Katumbakam”, världen är ett, som urbefolkningar runt om i världen levt och lever med. 

Upplysningstidens paradigm innebar även att vi delade upp kunskap i separata ämnen, var och en att studera för sig själv. På så sätt formades de illusioner som vi i dag mäter världen med, menar Vandana Shiva.

Gräsrotsrörelse mot kalhuggning

Insikten om dessa frågor väcktes hos henne när hon mötte Chipkorörelsen, där kvinnor med sina kroppar försökte skydda skogen i Himalaya från att kalhuggas. Rörelsen uppstod bland annat som en reaktion på att indiska staten och företag började kalhugga utan att förstå konsekvenserna. 1978 ledde det till att en hel bergskam rämnade varpå en sjö brast, med följd att en flodvåg svepte ner över Gangesdalen. Tillsammans med monsunregn översvämmades stora delar av flodområdet. Något tusental dränktes och miljontals drabbades av översvämningarna. 

Chipkorörelsen kramar träd i Uttar Pradesh, 1973. Fotograf okänd. CC BY SA 4.0

Skogen har alltid försett människor med näringsrik jordmån, ren luft och rent vatten. Värdet av det, och det pris människor och natur betalar för exploatering, måste ställas mot de vinster som enbart gynnar ett fåtal, framhåller Shiva. 

– Hur kommer det sig att samhället prioriterar det som är destruktivt istället för det som är regenerativt? frågar hon retoriskt. 

Bilar framför människor

Ett exempel är hur bilism ges företräde framför människor. I boken Soil not Oil jämför Vandana Shiva bilden av den heliga kon med den heliga bilen. Istället för att anpassa vägar efter naturen byggs motorvägar som skär sönder ett levande landskap. 

– Vi måste ställa det linjära mot ett icke-linjärt mer organiskt tänkande, framhåller hon och nämner den antroposofiska arkitekturen som exempel på att det går att även det materiella  går att levandegöra med rätt insikt. 

Hon ifrågasätter värdet av motorvägar ur transportsynpunkt.  

– Mer vägar leder till mer bilism och trafikinfarkter. Däremot ger det myndigheter och företag möjligheter att exploatera natur runt motorvägar, även sådan som tidigare var skyddad då olika intressen ställs mot varandra. 

Industriellt jordbruk och krigsindustri

– På ett liknande sätt har de moderna jordbruksmetoderna växt fram ur krigsindustrins tillverkning av gift avsett att förinta natur och människor, konstaterar hon. 

En annan avgörande händelse som Vandana Shiva refererar till är Bhopalkatastrofen 1984, där ett giftutsläpp från explosion vid det amerikanska bekämpningsmedelet Union Carbide dödade tiotusentals människor. 

Överlevare efter Bhopalkatastrofen 1984 protesterar för rättvisa 2010. Foto: AP Photo

Hon menar att det inte var en tillfällighet. Etableringen av sådana företag skedde utan tillräcklig kontroll, med mål att främja industrialisering istället för att skapa bättre levnadsförhållande på Indiens landsbygd. 

Den industriella tillverkningen av giftmedel har sin bakgrund i en samverkan mellan amerikanska företag som utvann olja och tyska som tillverkade gift, använda under första världskriget. Redan på 1920-talet skapades ett gemensamt företag mellan Rockefellers Standard Oil och tyska IG Farben, det företag som senare tillverkade Cyklon B som användes vid förintelsen.  

Vandana Shiva ser utvecklingen av växtförädling med genetiskt modifierade organismer, GMO, som en fortsättning av ett mekaniskt synsätt på det levande där vi istället för att omfamna, bekämpar mångfald och diversitet. 

Heliga fröer

Hon är själv utbildad kvantfysiker men har kommit att ägna större delen av sitt liv åt jordbruksrelaterade frågor och särskilt att bevara ursprungliga frösorter och skydda dem från att kommersialiseras. 

– Naturen är oerhört mer komplex än det vi förstår och det är inte möjligt att till fullo förstå vilka inverkningar som den här typen av växtförädling kan leda till. Till det kommer även hur företag skapar monopolmarknader som har lett till att bönder har fastnat i skulder vilket lett till en våg av självmord bland indiska bönder. 

– Vi är vad vi äter och även vårt medvetande formas efter det.

Om en stor del av världen tvingas att äta förorenad mat skapar vi också ett förorenat samhälle, menar hon. 

– När jag började spara fröer som förstod jag att lokalbefolkningen betraktade fröer som något heligt. 

Med GMO och hybridsorter förlorar man denna respekt för livet, menar Vandana Shiva.

Ett exempel på denna brist på respekt var enligt henne när man matade kor med protein från sjuka djur vilket ledde till galna ko-sjukan. En liknande sjukdom, variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, kan spridas till människor som äter kött från infekterade kor. 

I slutet av 1980-talet och 1990-talet spreds galna ko-sjukan i England. 4 miljoner kor avlivades till följd av smittspridningen, och över 200 människor dog. Arkivbild från kor på väg mot slakt i sydvästra England 1996. Foto: John Redman/AP/TT

Svartvit världsbild?

I mötet med YIP-studenterna kom frågor upp, exempelvis om inte vi alla bär skuld för de systemfel vi lever med. Och går det att dela upp världen i gott och ont, exploaterade och förtryckare som Vandana Shiva ibland tycks göra?

Själv menar hon att man behöver möta verkligheten för att förstå vad ett ”ondsint” system kan leda till. 

– Jag satt hemma hos en kvinna som just förlorat sin man efter ett självmord. Han hade lockats in att skaffa BT Cotton, GMO-grödor, som från början gav ett stort skördeöverskott. Senare drabbades skörden ändå av angrepp på grund av att insekter utvecklade resistens, varpå han blev tvungen att köpa mer bekämpningsmedel. Till det kom kostnaden för utsäde som ledde till allt högre skulder. Till slut tog han ett sista lån för att köpa de medel han använde för att ta sitt liv, berättar hon. 

BT-bomull är en variant av bomull som modifierats genetiskt för att bli resistent mot bollmask, som skadar plantan. Foto: U. S. Department of agriculture/Rawpixel

Det är fullt möjligt att ändra utvecklingen mot industrialisering av jord och mark om den politiska viljan finns. Vandana Shiva hänvisar till flera rapporter, till exempel en studie från Världsbanken som lyfte värdet av ekologiska metoder i stället för de agroindustriella. Frågan är särskilt aktuell inför försöken att skapa en motsvarande “grön revolution” i Afrika som i Indien.   

– Det är kännetecknande att industrin maskerar sina intressen genom att använda uttryck som ”grön revolution” eller ”grön omställning”. 

Vann viktig patentstrid

En av Vandana Shivas främsta insatser var när hon, trots uttalade hot, överklagade frågan om patenträtt för GMO-utvecklad BT Cotton, till Indiens högsta domstol. Till skillnad från i USA där Mosanto vann rätten om patent för fröer, förklarade Delhis högsta domstol 2018 att företaget inte fick patent på fröer då dessa “skapas av sig själva”, och inte av företag.  

Det är dock en dom som återkommande utmanats nu, senast kring rätten att ta patent på senapsfrön. 

Även hennes arbete för att bygga upp småskaliga fröbanker mött stort motstånd från kommersiella intressen i Indien som ofta agerar i samverkan med de multinationella företagen. Ändå har Vandana Shiva lyckats sätta upp ett hundratal lokala fröbanker runt om i Indien som bevarar inhemska fröer, bland annat sådana anpassade för att stå emot torka, översvämning och skadedjursangrepp. 

– Världen är mer komplex än vad vi förstår och även små insatser från var och en kan leda till systemförändringar. Det är det osäkra som kan ge oss hopp om framtiden. Därför behöver vi även skapa alternativa utbildningsmöjligheter som mer bygger på helhet än på studie av enskilda delar, säger Vandana Shiva.

På så sätt överensstämmer hennes vetenskapssyn som utgår från kvantfysik och systemteori mer med ett ursprungligt sätt att se det komplexa som liv består av. 

Vandana Shiva återkommer ofta till uttrycket ”autopoiesis”, livets förmåga att utvecklas mot allt mer komplexa mönster och ställer det i kontrast mot det sönderfall som exploatering av natur och ensidig materiell utveckling ofta leder till.

– Det är ett paradigm som vi manipulerats att tro på som vi nu måste ifrågasätta, om vi ska kunna klara framtida miljö- och klimatkriser, avslutar hon.