Radar

Så påverkas svenska kyrkans skog av EU:s nya klimatlagar

Vit kyrka med spetsigt tak syns i mitten av bilden, en rak väg kantad av skog leder dit.

Återvätade våtmarker, mer levande och döda träd i skogen, och mindre virke till förbränning. Det är några av de förändringar som Svenska kyrkans skog står inför när EU:s skärpta klimatlagstiftning ska uppfyllas, enligt en ny rapport.

Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare, efter bolag som Sveaskog, SCA, Holmen och Statens fastighetsverk. I kyrkans pågående hållbarhetsutredning för skogen har en anlitad miljökonsult och klimatpolitisk analytiker analyserat hur kyrkans skog påverkas av EU:s klimatlagstiftning, som skärptes i fjol. Utredningen ska se till att skogen bidrar till att finansiera kyrkans långsiktiga verksamhet, men den ska även förvaltas ur ett ekologiskt, socialt och existentiellt hållbart perspektiv (se faktaruta).

Skogen kommer enligt kyrkans nya rapport framför allt påverkas av den uppdaterade förordningen om markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Enligt förordningen måste medlemsländerna se till att kollagren i landskapet såväl som i träprodukter växer.

Vad som krävs för att öka den inlagrade mängden kol är enligt rapporten bland annat att förråden av levande och död ved i landskapet ökar, att skogliga våtmarker som har dikats ut återvätas, och att virkesanvändningen styrs om från förbränning till långsiktiga kollager som byggnader och möbler.

Mer naturvård

För att det ska ske krävs krävs ”sannolikt att staten inför nya regler och incitament som motiverar markägare att öka nettoinlagringen av koldioxid på sina marker”, står att läsa i rapporten.

En metod för att möta de nya kraven på kolinlagring som presenteras i rapporten är att öka andelen skogsmark avsatt för naturvårdsändamål: ”Genom att utforma åtgärder i syfte att öka kolinlagringen på ett sätt som samtidigt stärker den biologiska mångfalden, kan sannolikt stora naturvårdsvinster uppnås till låg eller ingen tillkommande kostnad”.

När det gäller andra nya EU-lagar som förnybartdirektivet och avskogningsförordningen beskrivs effekten på kyrkans skog som begränsad, och när det gäller naturrestaureringsförordningen är effekten ännu oklar, enligt rapporten.

Hållbar utveckling för Svenska kyrkan

2021 fick kyrkostyrelsen i uppdrag från kyrkomötet att utreda Svenska kyrkans skogsbruk när det gäller hållbarhet, en utredning som ska vara klar i september 2024.

Hållbar utveckling delas i Svenska kyrkans verksamhet upp i fyra dimensioner. Utöver ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet lyfter kyrkan andlig och existentiell hållbarhet, vilket enligt Svenska kyrkans hemsida handlar om ”hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap”.

Svenska kyrkans hållbarhetsarbete vilar vidare på två principer som är grundläggande för kristen tro och etik, förvaltarskapstanken och människovärdesprincipen. ”Principerna uttrycker dels att alla människor är lika mycket värda och dels att människan som förvaltare av Guds gåvor har ett ansvar, både gentemot andra människor och gentemot skapelsen i stort”, skriver Svenska kyrkan på sin hemsida.