Radar

Lönsamt för nordiska länderna att avveckla fossila bränslen

Demonstranter i gula Pickachu-dräkter med budskapet att det är dags att säga hejdå till fossila bränslen.

Det är samhällsekonomiskt lönsamt att investera i teknik som minskar utsläpp samt minska användningen av fossila bränslen inom alla sektorer. Den slutsatsen drar forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet i en analys med fokus på Arktiska rådets medlemsländer: USA, Kanada, Ryssland och de nordiska länderna.

En av slutsatserna i analysen är att kombinationen av att å ena sidan investera i utsläppsminskande teknik och å andra sidan ”fasa ner” användningen av fossila bränslen ger omfattande fördelar samhällsekonomiskt såväl som klimatmässigt. 

Medlemsländerna i Arktiska rådet, en sammanslutning av de åtta arktiska länderna liksom sex urfolksorganisationer, står för en betydande del av världens produktion av fossila bränslen – 30 procent. Medlemsländerna står också för 20 procent av världens energirelaterade klimatutsläpp. Detta trots att ländernas sammanlagda befolkning bara är 540 miljoner – det vill säga 6,8 procent av världens befolkning. 

Därför rekommenderas Arktiska rådets medlemsstater att gå i bräschen för att snabbt fasa ner fossila bränslen inom alla sektorer. Pontus Roldin, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och medförfattare till studien som har tittat på kostnader och nyttor av att minska utsläppen, menar att länderna skulle tjäna på en hållbar utveckling:

– Den samhällsekonomiska nyttan med en kraftfull omställning i dessa länder är enorm och överväger kostnaderna med bred marginal, säger han i ett uttalande. 

Kraftigt minskade förtida dödsfall

Forskarna har också analyserat vad en minskning av fossila bränslen som kol, olja, och gas i linje med Parisavtalets tvågradersmål skulle innebära vad gäller minskat antal sjukdoms- och dödsfall kopplade till luftföroreningar, värmeböljor, liksom en begränsning av klimatrelaterade skador inom jordbruket.

Om rådets medlemsländer vidtar forskarnas rekommendationer skulle antalet förtida dödsfall i länderna på grund av luftföroreningar och klimatförändringar kunna minskas med mellan 70 000 och 130 000 fall fram till år 2030, jämfört med om länderna håller fast vid nuvarande lagstiftning. De största samhällsekonomiska fördelarna skulle nås i Ryssland, USA och Kanada som inom Arktiska rådet har de största befolkningarna, utsläppen och ekonomierna. 

– Det är värt att notera att det finns ett starkt samband mellan globala klimatförändringar och dödlighet, framför allt kopplat till värmestress, säger Pontus Roldin, och syftar på när kroppen inte längre kan reglera sin temperatur vilket innebär påfrestning på andning, hjärta och blodcirkulation. 

Incitament för företagen lär behövas

För att kraftigt minska den globala temperaturhöjningen som Arktiska rådets medlemsländer orsakar är det nödvändigt att tekniska åtgärder för att minska utsläppen vidtas samtidigt som länderna minskar användningen av fossila bränslen. Om forskarnas mest ambitiösa rekommendationer skulle följas kan de åtta ländernas bidrag till den globala uppvärmningen minska med 50 procent år 2050. Skulle bara de tekniska åtgärderna vidtas skulle minskningen antagligen bli så liten som mellan 3 och 7 procent. 

Studien visar att utsläppen från Arktiska rådets medlemsländer rent ekonomiskt kostar samhället 1 400 miljarder euro årligen, eller motsvarade 5 procent av ländernas sammanlagda BNP. Kostnaderna för hur luftföroreningarna påverkar människors hälsa är omkring 700 euro per år. 

Kostnaderna för klimatomställningen skulle i hög grad skulle falla på företagen, vilket enligt forskarna innebär att det lär behövas incitament för att få företagen att investera i en snabb och omfattande omställning.

– Men kostnaderna för att ställa om är också enorma, och de som måste betala – energiproducenter och industrier till exempel – behöver starkare incitament än de har i dag. Styrmedel som till exempel utvidgad utsläppshandel eller koldioxidtullar är en väg framåt, säger Jenny von Bahr, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet som också har arbetat med analysen.

Fakta: Arktiska rådet och omställning

Den nya studien ingår i det av EU finansierade forskningsprogrammet Arctic Black Carbon impacting Climate and Air Pollution (ABC-ICAP).

Forskarna kommer fram till att det vore samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på omställning för Arktiska rådets åtta medlemsländer: USA, Kanada, Ryssland och de nordiska länderna.

Forskarna betonar att det är nödvändigt att både investera i utsläppsminskande teknik och fasa ner fossila bränslen samtidigt för att uppnå tillräckligt bra resultat. 

Om Arktiska rådets medlemsländer genomför forskarnas mest ambitiösa rekommendationer skulle antalet förtida dödsfall i länderna kunna minska med mellan 70 000 och 130 000 per år till 2030, och mellan 85 000 och 180 000 fall till år 2050, jämfört med om länderna håller fast vid sina nuvarande lagstiftningar. 

Om de mest ambitiösa rekommendationerna vidtas skulle också Arktiska rådets medlemsländers bidrag till den globala uppvärmningen kunna minska med 50 procent år 2050. Vidtas endast de tekniska åtgärderna, och dessa inte följs av minskad användning av fossila bränslen, är minskningen bara mellan 3 och 7 procent år 2050.