Energi

Kicka igång årets odlingssäsong

Små förodlingskrukor med plantor i står utställda på friland, solbelysta.

Längtar du efter våren och att få gräva ner fingrarna i jorden? Än är det ett tag kvar, men om du är sugen på att odla är det redan nu bra att fundera på vad du ska odla och beställa fröer. Valdemar Möller ger dig några tips på vägen.

Plats och tidsplan

Det finns många saker att fundera kring innan man bestämmer sig för vad och hur mycket man ska odla. Något av det viktigaste är förstås hur mycket yta du har tillgång till, ska du bara odla i en låda på balkongen, eller har du kanske en kolonilott eller en trädgård att odla i? En annan bra sak att bestämma tidigt är hur mycket tid du är beredd att lägga. Om du ska resa bort under sommaren är det bra att redan på ett tidigt stadium fundera på hur du ska lösa det med bevattning. Många grödor kräver vatten varje dag, i synnerhet om det är torrt och varmt. Kanske kan du ta hjälp av någon vän medan du är bortrest eller köpa ett tidsinställt bevattningssystem?

Det är också bra att läsa på om när olika grödor ska sås och hur lång tid det tar från groning till skörd. Skissa gärna upp en tidslinje för när du ska så och skörda och fundera på om det går att anpassa resandet så att du är hemma under dessa kritiska perioder. Väntar du för länge med att skörda är det risk att det du har odlat blir övermoget eller ruttnar.

Odlingszoner och jordmån

Något annat som är viktigt när du ska planera ditt odlande är att läsa på om platsen du bor på. Vilken odlingszon tillhör den? I Sverige finns åtta olika odlingszoner och många grödor går bara att odla i vissa zoner. På till exempel Svensk trädgårds hemsida kan man se en karta över zonerna. Där kan man till exempel se att det faktiskt är samma odlingszon i Härnösand som i Laxå trots att de ligger väldigt långt ifrån varandra. Det är nämligen inte bara hur långt norrut man bor som är avgörande för hur lätt det kommer gå att odla utan också till exempel hur nära man befinner sig ett stort vatten. Tänk också på att odlingszonerna inte är någon exakt vetenskap, även om någonting enligt kartan inte ska gå att odla där du bor är det inte omöjligt att det kommer gå ändå. Likaså är odlingszonerna givetvis inte någon garanti för att du kommer lyckas … Efter några år och ett antal försök märker man oftast vad som fungerar och inte. 

Ett sätt att ta reda på vilken jord du har är att rulla den i handen. Foto: Jessica Gow/TT

Om du odlar på friland så kan det också vara bra att kolla upp vilken typ av jord du har. Man skiljer på lerjordar och sandjordar, men i praktiken är de flesta jordar en blandning mellan dem. Lerjorden är tung och kall och kan hålla fukt länge. Den är också mycket näringsrik. Sandjorden är mer lättarbetad men däremot håller den fukt och näring ganska dåligt. Ett sätt att avgöra vilken jord du har är att fukta den lite och rulla den i handen, om den håller ihop bra är det förmodligen en lerjord. Några exempel på grödor som trivs bäst i sandjord är sådana med långa rötter som morötter, palsternackor och sparris. I lerjord trivs till exempel majs, pumpa, många sorters kål och ärtor. Kom också ihåg att oavsett vilken jord du har är det bra att arbeta med att förbättra den genom att använda mycket organiskt material som kompost, gräsklipp, löv, gödsel med mera. 

Du kan också köpa såjord och planteringsjord i de flesta butiker eller på nätet, men se i så fall till att undvika jordar med torv i för när man bryter torv frigörs stora mängder koldioxid. Även om du köper jord bör du blanda den med jorden som finns där du ska odla  eftersom den innehåller viktiga bakterier och mikroorganismer.

Mördarsniglar kan förstöra mycket i trädgården. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Mördarsniglar – hobbyodlarens värsta fiende?

I stora delar av Sverige ställer mördarsniglarna, eller spanska skogssniglar som de heter egentligen, till med stora problem för hobbyodlare. Det är inte särskilt roligt att upptäcka att nästan allt du har sått eller planterat har blivit uppätet. Men hur gör man då för att bekämpa dem? Det finns många metoder, det mest skonsamma är förmodligen att plocka bort dem för hand, lägga dem i en hink eller liknande och köra iväg dem till en plats där de inte gör någon skada. Det är dock en ganska omständlig och tidsödande metod. Odlar du bara i pallkragar kan du använda koppartejp och lägga runt kragen, vilket gör att de inte klättrar ner.


Det finns förstås även mer oetiska metoder som att klippa huvudet av dem med en sekatör eller använda olika former av bekämpningsmedel. Det finns också en del djur, exempelvis ankor, som äter sniglarna.  

Förkultivering

En hel del grödor går bra att så direkt på friland, men det är också många som mår bäst av att förkultiveras, det vill säga sås inomhus eller i växthus, innan man sätter ut dem. Det gäller till exempel för purjolök, paprika, tomater, chili, squash med flera. Har du inte tillgång till ett växthus kan det vara bra att sätta dem i odlingsbrätten som du placerar i fönsterbrädor. 

Förkultivering gör också att du får en tidigare skörd än om du sår direkt på friland. Nackdelen är att det kan behövas ganska mycket plats inomhus.

Glöm inte bort att vattna dina växter! Foto: Christine Olsson/TT

Beskärning

Något som du faktiskt kan börja med ganska snart är att beskära buskar och träd, om du har några sådana. Vårvintern är oftast den bästa tiden för beskärning eftersom växterna fortfarande vilar då. Särskilt föryngringsbeskärning (nedklippning) ska göras tidigt på våren, innan växtsäsongen kommer igång. Några undantag är sådana träd som savar mycket på våren som till exempel hägg, lönn, björk och körsbärsträd. De bör istället beskäras senare under sommaren eller under senvintern.

Till sist – mycket går att lära sig genom att läsa i odlingsböcker eller lyssna på poddar, men det allra bästa sättet är faktiskt att pröva sig fram och se vad som fungerar och inte fungerar. Förmodligen kommer du inte få något fantastiskt resultat ditt första odlingsår men ge inte upp! Året efter kanske det blir lite bättre, och året efter det ännu lite bättre.

Lycka till!