Radar

Ali Alabdallah: ”Sverige är som knäckebröd”

Syrisksvenske författaren Ali Alabdallah i svart kvaj, håller i ett knäckebröd. Till höger ett runt knäckebröd.

Den 19 februari infaller knäckebrödets dag. Detta bröd har för den syrisksvenska journalisten och författaren Ali Alabdallah blivit en metafor för hans nya hemland. Det vid första anblicken lite tråkiga och torra brödet – så väsenskilt från det tunna arabiska brödet han var van vid – kom han att uppskatta så mycket att han nu har skrivit en bok om det liksom om demokrati och medmänsklighet. 

Ali Alabdallah, resurschef på Enkla jobb i Landskrona, föredrar det grova bruna knäckebrödet. Hans första möte med knäckebrödet skedde på Glava flyktingförläggning i Värmland i september 2013. Han beskriver den första tiden där som präglad av en ”öronbedövande tystnad” – med tilltagande mörker och kyla var det ett dystert Sverige som först presenterade sig för Ali Alabdallah. 

–  Min första måltid i denna nya miljö var frukost, där jag stötte på ett hårt och platt bröd som skiljde sig markant från det tunna, mjuka arabiska bröd jag var van vid. Detta bröd, knäckebröd, framstod som torrt och hårt, vilket gjorde mig nyfiken men samtidigt skeptisk, säger han till Landets Fria.

Med hjälp av smör och sylt provade han ändå det för honom så främmande brödet och gillade det, vilken han tog med sig som en påminnelse om att inte döma något, inte heller det nya landet, enbart på dess yttre. 

Nils Holgerssons resa en ”profetia”

Ali Alabdallah växte upp i Syrien, en tid som präglades av en rik kulturell mångfald, där kristna och muslimer levde sida vid sida. Mötet med Sverige kom långt innan han tvingades fly hit efter krigsutbrottet 2011. Under barndomen upptäckte han Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige via en japansk tecknad serie som visades på syrisk tv. Han introducerades på så sätt för det som långt senare skulle komma att bli ett nytt hemland för honom. 

– Denna tidiga fascination för Nils äventyr blev profetisk på sätt och vis, den förutspådde min egen resa till Sverige, inte på en gåsrygg, utan genom en serie händelser som ledde mig till att bli en del av det svenska samhället​​, säger han och förklarar att hans egen resa till Sverige krävde såväl mod som beslutsamhet att övervinna hinder i form av stängda gränser och byråkrati. 

Övervann utmaningarna

Som sunnimuslim tillhörde han Syriens majoritetsbefolkning. Att komma till Sverige innebar att han istället betraktades som en minoritet, vilket har varit en omställning. I Syrien jobbade han som journalist och tv-reporter, och skrev tre litterära verk, och även om han nu jobbar som resurschef fortsätter han på sin författar- och journalistkarriär också här i Sverige.

– Att komma som författare och journalist till ett annat land, Sverige, har berikat mig mycket och givit mig ett globalt perspektiv. Det är intressant för mig att se skillnaden mellan författarliv i Syrien och i Sverige. Det är tuffare för mig att vara författare i Sverige än i Syrien. Utmaningarna är stora, särskilt med språket. Men jag vågar påstå att jag har kommit över dessa utmaningar. Jag debuterade som författare i Sverige efter fyra års vistelse i landet genom min första bok på svenska: Nytt jobb i nytt land, säger han och förklarar att han hoppas att boken kan ge hopp till andra invandrarförfattare i Sverige.

Många fördomar om människor från Mellanöstern

I hans nya bok Att älska knäckebröd – lärdomar som överraskar behandlar han såväl mötet med knäckebrödet – eller khobez moqaemash som det heter på arabiska – som frågor som mångfald, integration och medmänsklighet. Han betonar vikten att som individ vara flexibel, nyfiken och öppen när man kommer till Sverige för att snabbare ta sig in i det svenska samhället. Han anser också att diskussionen om integration i Sverige ofta präglas av fördomar, framför allt när människor från Mellanöstern och från muslimska länder generellt diskuteras. Resultatet blir helt felaktiga slutsatser, menar Ali Alabdallah:

– Jag ifrågasätter den rådande uppfattningen om att dessa individers värderingar skulle vara oförenliga med svenska värderingar och därmed göra integrationen omöjlig, säger han och vill trycka på de stora möjligheter som finns i att skapa ett samhälle som genomsyras av såväl medmänsklighet som mångfald och att det finns viktiga erfarenheter i att människor från olika kulturer möts och lever tillsammans. 

I din bok liknar du Sverige som land med knäckebröd, kan du berätta på vilket sätt Sverige är ett knäckebröd?

– Jag jämför Sverige med knäckebröd eftersom det först kan verka hårt och torrt men inuti är det mjukt och sunt. Denna jämförelse symboliserar mina erfarenheter och lärdomar från att leva i Sverige, där jag har lärt mig om identitet, fördomar, och samhället​​.

Skulle Syrien kunna vara ett knäckebröd eller är landet ett helt annat bröd?

Syrien är civilisationens vagga, och jag är alltid stolt över att jag kommer därifrån och fick växa upp där. Syrien ska inte vara som knäckebröd utan som det arabiska tunna brödet. Syrien är ett mycket fint land på olika sätt, men landets skörhet ledde till att det var lätt för ett krig att bryta ut där.

Knäckebrödet är på många sätt det arabiska brödets totala motsats. I Syrien liksom i andra länder i Mellanöstern är brödets mjukhet viktigt inte minst för att det ofta används som bestick, istället för kniv och gaffel. En arabisk måltid innehåller gärna grönsaker, ägg, falafel, ost, hummus och annat på fat i mitten där familj och/eller vänner sitter runt om och graciöst fångar upp maten med en bit bröd.

– Sverige är ett lagom-extremt land – exakt som knäckebröd som kan uppfattas som ett konstigt bröd av personer som kommer från andra kulturer. På samma sätt är Sverige extremt när det gäller individualism och sekularism. 

Vilken typ av knäckebröd föredrar du?

Wasa, grovt brunt bröd.