I år får länsstyrelserna nöja sig med 48 miljoner kronor mindre än i fjol för att underhålla och rusta upp nationalparker och naturreservat. Då beräknas inflationen också äta upp drygt 15 miljoner av understödet. Samtidigt blir antalet naturreservat fler.

Detta efter förra årets stora nedskärning då anslagen minskade med två tredjedelar. Naturvårdsverket har i år 750 miljoner kronor mindre att dela ut till länsstyrelsernas än vad man efterfrågat.

Nu riktar Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen tillsammans hård kritik mot regeringens friluftspolitik som man menar leder till att färre svenskar får tillgång till naturen.

– Vi har ju tydliga besked från regeringen om att man vill skapa folkhälsa och motverka psykisk ohälsa. Då är ju just naturvistelser väldigt bra, ska vi få befolkningen i rörelse så är naturen jätteviktig, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.

Färre skolklasser

I somras märktes det nya läget av i form av trasiga vandringsleder, fulla dass och skräp på marken. Redan nu hör Ljungros talas om skolklasser som inte kommer ut i naturen som planerat, vilket hon på sikt tror kan leda till att resurssvaga barn stängs ute från friluftslivet i ännu högre grad än tidigare.

Samtidigt svarar hälften av svenskarna att just tillgång till friluftsliv är viktigt när de väljer vilken kommun de ska bo i. Den attraktiva naturen är så klart också viktig när Sverige säljs in som turistmål utomlands, och naturnäringen sysselsätter framhåller Ljungros.

– Det här är samhällsekonomiskt feltänkt. Det kommer få konsekvenser också på andra delar som man kanske inte tänker på när man hör om naturvårdshandslaget. Kanske för att friluftslivet generellt har haft en svag röst, säger hon.

Stort natursug

Samtidigt är suget att komma ut i naturen större än någonsin för många svenskar. Så har det varit i flera år nu, redan innan den stora friluftsboomen under pandemin, förklarar Daniel Skog, hållbarhetsansvarig, Svenska Turistföreningen.

– Det är fler människor ute i friluftslivet och det är så positivt. Men då behövs det också mer resurser för att välkomna dem. Annars får vi mer slitage, mer nedskräpning och fler människor som inte känner till allemansrätten när det inte finns pengar till att informera om den, säger han.