Radar

Barn på HVB-hem blir utan hälsoundersökning och tandvård

Läkare med stetoskop mot ett barns bröstkorg. Inga ansikten syns.

Bara en tredjedel av placerade barn och unga i landet får sin fysiska och psykiska hälsa undersökt. Ännu färre får tänderna kontrollerade, visar en ny kartläggning som Socialstyrelsen gjort

Barn och unga som placeras utanför sitt hem – på exempelvis familjehem eller HVB – ska som regel erbjudas en hälsoundersökning. Trots det blir hela två tredjedelar utan undersökning, enligt Socialstyrelsens siffror.

Här behövs en förbättring, anser utredaren Rose-Marie Odstam.

– Det är viktigt att vi inom samhället, kommuner inklusive socialtjänsten och regioner, värnar om de här barnen och unga. Det är viktigt att de får tillgång till vård som de har behov av och rätt till, på samma villkor som andra jämnåriga, säger hon.

Extra utsatt grupp

Kollegan Anita Bashar Aréen, som är projektledare för kartläggningen, understryker att placerade barn och unga är en utsatt grupp som ofta har fler hälsoproblem än andra barn.

– Det kan handla om om fysiska hälsoproblem, men det kan även vara psykisk ohälsa, eller att man måste utreda olika diagnoser, säger Anita Bashar Aréen.

Detsamma gäller tänderna.

– Forskning visar att de här barnen har sämre munhälsa än jämnåriga och kommer i kontakt med tandvården mindre ofta än andra barn och unga, konstaterar Rose-Marie Odstam.

I Socialstyrelsens kartläggning, som har undersökt perioden mellan juli och december 2022, fick 34 procent av de placerade barnen och unga en hälsoundersökning. 15 procent av dem fick en tandvårdsundersökning.

För att en hälsoundersökning ska genomföras behöver den ansvariga kommunen underrätta regionen. Hindren för att detta sker kan vara flera, enligt Socialstyrelsen.

För korta placeringar

I många fall anser kommunen med ansvar för det placerade barnet eller unga att det är ”obehövligt” med en undersökning och meddelar därför inte regionen.

– I vissa fall har man missat eller glömt bort bedömningen och det är inte bra. Det finns även andra orsaker. Resultatet pekar sammanfattningsvis på att fler placerade barn och unga behöver erbjudas hälsoundersökning, säger Rose-Marie Odstam.

Den vanligaste orsaken som kommunerna uppger till ”obehövlighet” är att placeringen är så kortvarig att kommunen inte anser det vara motiverat med en undersökning. Men utredarna poängterar att barn ofta blir kvar i placering under längre tid än planerat, och att undersökningarna hur som helst kan behövas, även om placeringen sker under kort tid.

– Kommunerna behöver i större utsträckning se över och följa sina rutiner för bedömningar för placerade barn och unga, men också systematiskt följa upp och utvärdera sitt arbete med hälsoundersökningar, säger Anita Bashar Aréen.

Socialstyrelsens kartläggning


Kommuners socialnämnd ska i regel underrätta regionen om att ett placerat barn eller ung person ska erbjudas hälsoundersökning i samband med att placeringen inleds. Detta om en undersökning inte anses som ”obehövlig”. Vanligaste orsaken till det är att placeringen anses vara för kortvarig.

Socialstyrelsens nationella kartläggning gäller barn och unga personer (18–20) som var placerade mellan den 1 juli och 31 december 2022.

Under perioden genomgick endast 34 procent av barnen som var placerade enligt SoL och LVU en undersökning av den fysiska och psykiska hälsan. 15 procent av barnen genomgick en tandundersökning.

Tidigare kartläggningar utförda av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), senast 2020, fick fram liknande resultat.

Av de placerade barnen och unga som genomgick en hälsoundersökning hade 36 procent behov av fortsatta kontakter med regionen för sina vårdbehov.

Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag som pågått sedan 2020 om att stärka placerade barn och ungas hälsa.

Källa: Socialstyrelsen/TT